– Egentligen handlade det om att kulturlivet förändrades mycket under 1980-talet. Lars O Ericsson var en av få kritiker som uppmärksammade detta, och som också anpassade sättet att skriva efter verkligheten och de rådande förhållandena.
Det menar Rikard Ekholm, från Västervik, som själv är konstkritiker och filosofie doktor i estetik.
Läs mer i tisdagens papperstidning.