Om kulturpromenad är den här krönikans rätta benämning går att diskutera. Men jag står på mig, trots att promenadens mål var apoteket.
Men på vägen dit tog jag mig ner för den branta trappan till Mejeriets bottenplan. Vad jag mötte var inte bara Konstföreningens omväxlande utställning (som det stått åtskilligt om i pressen). Där fanns även glada ögon. Västerviks Konstförening har ju varit hemlös länge nu, med svikna löften om konsthall i Rådhuset och ett långt ältande om att det kanske skulle kunna bli en konsthall i Bryggaren, den lokal med entré från Kvarngatan som hittills fått heta Sjappet.
Nej, någon riktig konsthall lär det inte bli, hur angelägen en sådan än är för kommunens kulturliv. Men Konstföreningen får arrangera utställningar där, om föreningen bokar upp sig i god tid. Åtskilliga andra vill säkert även hyra lokalen, och inte kan det väl då alltid handla om konst. Det är som vanligt alltså: vänta och se.
Nu till vad som hände när jag kom till Apoteket. För en person som jag, i reservdelsåldern, är Apoteket en bekant butik. Nu slog jag mig ner i en väntstol och fick direkt ett bekant ansikte som granne. Han tog till orda bums och lät förtvivlad. Läs här, sa han, och visade mig den så kallade bipacksedeln till ett läkemedel som han just köpt ut för närmare tusen kronor.
Första meningen: Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.
Visst fanns där många, goda råd, men även så svårbegripliga att man borde ha fått ett medicinskt lexikon tillsammans med läkemedlet.
Nu till rubriken "Eventuella biverkningar". Spalten här räcker långt ifrån till alla, men läs noga!
Yrsel, huvudvärk, långsam hjärtrytm, hjärtklappning, kalla händer och fötter, andnöd, diarré, förstoppning, depression, viktminskning (är det inte vad majoriteten hoppas på i vårt välfärdsland?), mardrömmar, sömnlöshet, myrkrypningar, andningssvårigheter, svullna ben, oregelbunden hjärtrytm, väsljud vid andning, kräkningar, nervositet, nästäppa eller rinnsnuva, minskat antal blodplättar, försämrat minne, hallucinationer, "fönstertittarsjuka", ljusöverkänslighet, psoriasis - förvärrad eller utbrott), hosta, bihåleinflammation, illamående, matsmältningsproblem, kramper, yrsel, huvudvärk, bröstsmärtor, blodbrist, röda eller brunaktiga hudfläckar - särskilt på fötter, ben, armar, skinkor, nervositet, paniksyndrom (vad det nu betyder för en vanlig, okunnig läsare), onormala drömmar, sömnighet, domningar, yrsel, migrän, försämrad synskärpa, tjut eller klickljud i öronen, lunginflammation, urinträngningar - även på natten, smärtsam erektion, impotens.
Vem sätter igång att ta sin beordrade medicin utan minsta ängslan efter sådan läsning?
Normalt när man köper något, det är ju att före beslutet få reda på svagheter som kan vara förbundna med produkten.
När det gäller medicin verkar det vara tvärtom. Nog borde väl patienten få chans att läsa in sig om medicinen FÖRE betalningen. Har apoteken, sjukhusen, medicinalstyrelsen något uppmuntrande att komma med i den här frågan?