Något att älska eller hata

& och så kommer den glänsande sarin fram, baktaktsmusiken gungar igång, tänder blänker, turbaner guppar, hundra dansare virvlar in med fladdrande röda sidentyg i händerna och - visst, kära vänner - det är Bollywood igen.
De där röda skynkena fungerar som flugpapper för en del av biopubliken. För andra är de& ja, som röda skynken. Den indiska Bollywoodestetiken är något att älska eller hata. Välj själv och gör det snabbt. Ditt val kommer helt och hållet att avgöra vad du tycker om "Kärlek och fördom".
Givetvis är det Jane Austens "Stolthet och fördom" som fått den indiska behandlingen av indienengelska regissören Gurinder Chadha ("Skruva den som Beckham"). Systrarna Bennet är här indiskor och heter Bakshi medan den stilige Mr Darcy är amerikan och de ändlösa kärlekshärvorna universella.

Du behöver inte vara bekant med förlagan för att uppskatta Bollywoodversionen. Där-emot bör du ha ett välutvecklat tålamod för sångnummer och slå-i-dörren-förvecklingar. För denne recensent som aldrig tyckt att Bombay varit filmens huvudstad infinner sig den typiska Bollywood-bulimin exakt när Chadha, alltid på bushumör, slänger in en gigantisk lila gospelkör som tolkar bhangra beats på en sandstrand.
"Kärlek och fördom" lider av att vara något för lång, för upprepande och med ett par ogifta systrar för mycket. Dessutom är Martin Henderson en sällsam träbock som Mr Darcy - han sopas helt under mattan av indiska megastjärnan/modellen/artisten/Miss World 1994 Aishwarya Rai, en av alla dessa ogifta systrar.