Tänk dig att du är 27 år. Det "riktiga" vuxenlivet börjar just ta form. Du röker inte, du dricker måttligt och löptränar regelbundet.
Du har fått lite ont i ryggen, en envis värk som inte vill försvinna. Kan det vara en sträckning? Tillslut går du till dokton för att få hjälp med detta irriterande lilla störningsmoment i tillvaron. Så kommer dråpslaget - störningsmomentet visar sig vara cancer.
Chansen för överlevnad är fifty fifty.
Just detta händer Adam (spelad av skicklige Joseph Gordon-Levitt) i filmen 50/50. Ämnet till trots är detta en feelgood-film med mycket humor. Och kanske är det just så man måste ta sig an ett tema som det här för att det ska bli uthärdligt.
I nöden prövas vännen som bekant, och det får Adam erfara. Vem orkar finnas kvar som stöd genom hela resan och vem sviker?
Hur kan man förresten vara en bra vän i ett sådant här läge? Vilsenheten man som anhörig eller vän säkert kan känna gestaltas bra av Seth Rogen som spelar Adams osmidige polare Kyle. Av välvilja delar han gärna med sig av goda råd, men emellanåt visar de sig vara lite väl dyra.
Filmen är klart sevärd.