Veckans raplektioner ska avslutas med konsert på Mejeriet i Västervik, där eleverna ska visa varandra - och VT - vad de har lärt sig.
Fast det är många som backar ur i sista stund. Trots att Behrang Miri verkligen lägger manken till för att övertala dem att gå upp på scenen, sitter många kvar i bänkraderna. Men några modiga vågar sig i alla fall fram.
När första gänget väl har kommit upp på scenen är det som att det lossnar lite för de andra. Fler följer efter.
Men de flesta väljer ändå att sitta kvar där de sitter, och Behrang Miri betonar att han inte tvingar någon.
I vissa grupper var det bara två elever som klev fram för att sjunga sin låt.
Två killar som inte var rädda att framträda var Robert Preusse och Dani Sanjqli, som fick hjälp av Behrang att bli mer som riktiga rappare. Byxorna måste ner mer, och så på med en keps. Perfekt.
Två tuffa tjejer som inte hade scenskräck var Emma Andersson och Julia Larsson, som - med vissa avbrott för fnissande - framförde sitt stycke med bravur.
En kille med talang var Jonas Gunnarsson. Han rappade riktigt bra och var den enda av niorna som tordes stå på scen helt ensam.
Men Vanda Valeskog i sjuan hade inte heller några problem med det. Hon sjöng den romantiska "Everytime We Touch", när niorna hade rappat färdigt.
Sedan fick eleverna ge Behrang fyra ord, som han skulle rappa om. De valde äpplen, ris, Danny och båt.
- Tror ni att jag klarar det? sa han.
Det trodde de, och det är klart att han kunde det. Flera gånger om, till och med.