NY BOKDramatiserad konsthistoria

Ernst Brunner
Yngling på guld
Albert Bonniers förlagNär jag först kastade ett öga på bokomslaget läste jag: "Yngling på glid".
Men när jag tittade en andra gång så stod det egentligen: "Yngling på guld". En dramadokumentär av hög klass som Ernst Brunner bjuder på.
Boken handlar om en stöld dagen före julafton år 2000. En grupp yngre män i Stockholm stal eller kanske rånade Nationalmuseum i Stockholm på en mycket liten tavla som är värd mycket stora belopp.
Ett självporträtt av Rembrandt van Rijn, utfört 1630 på ett mycket speciellt underlag - en finslipad kopparplåt täckt med bladguld.
Tavlan värderades, vid tiden för stölden, av Sotheby´s till 290 miljoner kronor.
Berättelsen baseras på fakta och den som minns händelsen kommer också ihåg precis hur den slutade. Men trots att jag hela tiden vet slutet är det en mycket spännande bok som dessutom är lättläst och därmed inbjuder till sträckläsning.
Ernst Brunner är suverän på att berätta om hur stöten planläggs, hur själva stölden går till och vad som sedan händer.

Romanen innehåller också historien om själva tavlan. Med samma målande inlevelse som när Ernst Brunner skildrade Bellman och hans samtid berättar han om Rembrandt.
Naket, rakt på sak ger han en tidsbild som nästan går att lukta på och en beskrivning av Rembrandt liv utan någon som helst maskara.
Vi får följa det lilla självporträttet från grunden: hur bladguldet framställdes på den tiden, hur Rembrandt bar sig åt och hur hans liv i ateljén fram till dess hans tvingades iväg från sitt hus och den lilla plåtbiten.
Sedan kan vi följa Yngling på guld och hur tavlan bytt ägare ända fram till dess att Nationalmuseum köpte den.
Det är dramatiserad konsthistoria av hög klass.