Nya grepp på samtida hetpotatisar

Men går det att också få handla?
- I Tyskland brukar det mesta vara utsålt efter konstskolornas utställningar. Jag vet eftersom jag varit där på utbyte. Där finns ett sådant intresse och en sådan tradition. Svensken köper möjligtvis lite design som han kan dra av på företaget, säger Erik Krikortz.

Själv har han gjort ett svårsålt verk. I sin videoinstallation på Konstfacks vårutställning i Stockholm, och på sin blog (konstsomyrke.blogspot.com) är det heller inte svenskarnas bristande intresse för konstköp han är ute efter. Däremot diskuterar han konstnärernas ekonomi, eller "konstens systematiska fattigdom".
En nyutexaminerad konstnär, typ honom själv, är i snitt 31,5 år och har åtta eller nio års konstutbildning bakom sig. De allra flesta måste gå förberedande skolor för att ta sig in på de svenska, femåriga konsthögskolorna. Den ekonomiska framtid som väntar är knaper. I kulturarbetarnas lönestatistik hamnar konstnärer och formgivare ofelbart i botten.
- Vad jag försöker visa är den enorma försörjningsproblematik som finns. Den borde tas på allvar, inte heller konstnärerna själva ställer några krav.

Konsten är ett kall, pengar ska inte diskuteras, konstaterar Erik Krikortz. Det görs heller inte, enligt Lars Nittve, chef på Moderna museet, i Erik Krikortz videointervju.
På Konstfack i år möts besökarna av konstnärerna själva (de flesta) som på en entrévägg, i parallella videoinspelningar berättar om sina verk.
Däremot finns inga prislistor, sådan är inte traditionen. Men den som vill köpa kan självfallet höra av sig, säger bland andra Karin Erhnberger, industridesigner som bytt traditionellt manligt formspråk mot kvinnligt och tvärtom.
Hennes borrmaskin har samma vitplastiga ytterskal som en köksmixer. Hennes mixer det grova höljet från en borr.
- Jag har inte överdrivit, jag har bara gjort en helomvänding. Det lustiga är att folk frågar om jag gjort en borr för kvinnor.
Inom industridesign talar man ofta om just maskulina och feminina former och om vilka signaler de förväntas ge, berättar hon. Till sina stolar har hon lånat sittkurvor från Ikea-katalogens svarta skinnfotöljer och i stället klätt dem i rosa volanger.

Det mönstrade tyget har en renässans bland textilkonstnärerna. När 10-gruppen en gång slog i genom var det som en reaktion på havregrynsmönstrat, grått och beige. På Konstfack finns en ny generation som gör stormönstrat och färgstarkt på sitt sätt.
Fler möbelformgivare använder förnyelsebara material eller tänker på miljön på andra sätt. Frida Ottemo Källström har gjort coola trädgårdsmöbler av gamla cykelsadlar. Daniel Sturaeus och Henrik Geijer arbetar i ett nytt kompositmaterial, gjort av majsbaserad plast och hampafiber.
Blattespråkets ställning har diskuterats på kultursidorna de senaste veckorna. I videoverket "True feeling" ställer Paula von Seth en svenska mot en sydafrikanska. Hon jämför ett svenskt von oben-perspektiv med det postkoloniala Sydafrika där hon hittat en debatt om självbild och mångkultur som kommit så mycket längre än i dagens Sverige.

Nya grepp på samtida hetpotatisar

På konstskolornas myllrande examensutställningar ges tillfälle till vild botanisering bland de yngsta konstnärerna och formgivarna, för att upptäcka nya, djärva favoriter.