Harriet Ohlsson, tidigare sångerska i Hellsongs, släpper eget under namnet Oh, Harry, och det är knepigt att placera det hon gör i en genre. Sången får mig ibland att tänka på Kate Nash, ibland på Tori Amos, ibland på Björk och ibland på Stina Nordenstam. Men soundet är ett helt eget. Det är annorlunda på ett skönt och okonstlat sätt.Alla spår utom O’Jays-klassikern "Now that we’ve found love" - som hon ändå lyckas göra till en helt egen låt - är egna verk direkt från hennes eget hjärta, och hon har producerat och spelat in allt själv. Dessutom spelar hon själv allt från slagverk till ukulele, och hon lyckas få dragspel att låta riktigt svängigt.Mina personliga favoriter är gungiga "Hey mr" och "I reclaim my streets", vemodiga "He is not the one" och inledande "Shift happens" med ovan nämnda dragspel.
Ny skiva
Kategori: Pop/Alternativ OH, HARRY "Arena rock"(Lovely Records)Betyg: * * * *
