Ola Magnell och lokala artister bjöd på en underbar musikafton
Jag är jätteglad att jag gick till Bryggaren i lördags kväll. Det var en riktig höjdarafton och det berodde inte enbart på Ola Magnell. Två lokala förmågor gjorde strålande insatser och publiken på 300 personer gick igång direkt.
Det var första gången jag hörde Mats Mohlin som trubadur och jag blev positivt överraskad av han stora kvalitéter.
Det var inte första gången jag hörde Roger Mörk, så jag visste att han är en strålande gitarrist med en tonsäker röst och en intressant repertoar. Jag blev överraskad ändå. För jag visste inte att han också är en stor humorist med en stå-uppares timing och känsla för att bygga upp och stegra stämningen.
Han fick publiken att vrida sig av skratt och bjöd hejdlöst på sig själv. Tänk er pastor Mörk i en fotsida arabisk tunika sjungandes Sonja Aldéns "För att du finns" med vindmaskin (liten fön) och allt, som kulmen på en otroligt rolig inledning. Sen slet han av sig tunikan och bjöd på flera fantastiskt fina visor. Både Mats Mohlin och Roger Mörk blev inklappade till extranummer.
Ola Magnell kunde möta en rejält uppvärmd publik, varav de allra flesta förmodligen följt hans karriär från början och redan var frälsta. Jag tycker att Ola Magnell är en av våra stora samtida poeter med en förmåga att väva samman texter till utsökta pärlor som saknar varje spår av ytlig flamsighet. En ordkonstnär och dessutom en bra gitarrist.
I en och en halv timma sjöng Ola Magnell nya och gamla visor med sin speciella röst som låter nästan lika dant som för 40 år sen. Han körde ett par låtar som allsång och publiken kunde självklart texterna. Efter stora applådåskor bjöd han på ett par extranummer och slutade med "Påtalåten".
Visst är Västervik visans vänort. I lördags kväll var det lilla Visfestivalen på Bryggaren!
Så jobbar vi med nyheter