Pagrotsky svävar på målet

Efter tre veckor som kulturminister svävar Leif Pagrotsky ännu på målet i de flesta kulturpolitiska frågor. Hans första utmaning blir ett beslut om digital-tv:s utbyggnad. Men han talar sig hellre varm om samarbeten mellan kultur och näringsliv.
Med regeringsombildningen den 21 oktober försvann det fristående kulturdepartementet och förre näringsministern Leif Pagrotsky blev ansvarig både för kulturen och för högskolor och forskning. Nu har han landat i den nya ministerstolen och ser bara fördelar med den dubbla uppgiften. Områdena hänger ihop, menar han.
? Jag ser tydliga paralleller i kreativitet och internationell utblick. Jag som är starkt engagerad i internationella frågor ser det som en spännande utmaning att öppna Sverige mer för världen och erövra mer av den internationella arenan.

Som näringsminister stod Pagrotsky för flera lyckade lanseringar av svensk popmusik och design i utlandet, erfarenheter som han tar med sig till kulturdepartementet. Men det finns i kulturvärlden en oro för Pagrotskys marknadstänkande. Att kulturen ska användas för att marknadsföra svenskt näringsliv och därmed förlora sin självständighet.
Hur ser du på kritiken mot att svenska kulturarbetare ofrivilligt sålde Jas i Ungern?
? Jag har full respekt för de kulturarbetare som är väldigt selektiva till vad de vill delta i. Men jag ser samtidigt många bra tillfällen till samarbete. Jag ser inget principiellt problem i det så länge det bygger på en hundraprocentig respekt för kulturutövarnas integritet. Båda kan vinna på det.
Leif Pagrotsky tar Göteborgssymfonikerna som ett lyckat exempel. De sponsras av Volvo och att de under sina turnéer spelar för lokala Volvohandlares kundkrets för att skapa en positiv bild av svenska bilar ser han inte som ett problem, inte så länge orkestern själv väljer vilket stycke de spelar.
Finns det inte en risk att kulturen tvingas bli utslätad för att inte stöta sig med de kommersiella krafterna?
? Då kan man tacka nej. Det här ska vara en extra möjlighet för kulturen, inte ett överlevnadsvillkor. Även framgångsrikt näringslivssamarbete innebär bara lite extra på marginalen. Dessutom tror jag att väldigt få är intresserade av utslätad kultur.

Den mest akuta frågan för Leif Pagrotsky är den om digital-tv. Det finns redan ett riksdagsbeslut på att de analoga sändningarna ska ha upphört i hela Sverige från februari 2008. Men frågan om i vilket tempo det ska ske, och var i landet omvandlingen ska börja är ännu inte löst. Före jul ska Leif Pagrotsky ge besked.
? Det finns fortfarande stora problem. Men det kostar väldigt mycket att skicka ut tv i två parallella distributionsformer. Svenska folket bär just nu dubbla kostnader. Det kommer att ske en övergång och ju längre vi drar på det desto mer kostnader blir det.

Under de senaste veckorna har flera uppmärksammade undersökningar visat att Sveriges kulturliv styrs av etniskt svenska män. Både kvinnor och människor med utländsk bakgrund är kraftigt underrepresenterade på beslutsfattande poster.
? Det har verkligen överraskat mig att det förhåller sig på det här viset. Jag förknippar kulturlivet med framtid och kreativitet. Så finner man att på viktiga områden är det här i stället en eftersläpande sektor när det gäller homogenitet och konformism. I stället för mångfald och djärvhet och experimentlusta så är det motsatsen.
Marita Ulvskog påbörjade den kartläggning som lett fram till de siffror som i dag kan presenteras. Det är bra, menar Leif Pagrotsky, men mer måste till.
? Det måste bli en förbättring, den saken är klar.
Kan man villkora bidrag till kulturinstitutioner och därigenom tvinga dem att skärpa sig?
? Jag är lite kluven. Å ena sidan tycker jag inte att vi ska betala statliga pengar till vad som helst. Å andra sidan ska man som finansiär vara väldigt försiktig med att blanda sig i.