Innehållet är samma som i originalutgåvan från 2001.
- För mig är själva skrivandet, den kreativa processen, en ganska besvärlig syssla. Det är få gånger jag upplever det som enbart lustfyllt att skriva. Men det här var ett sådant tillfälle. Att skriva de här essäerna var ett rent nöje, förklarar Fredrik Sjöberg.
Tanken från början var att skriva enbart för vännen Tomas Tranströmers ögon vilket kan vara en möjlig förklaring till det avslappnade och prestigelösa förhållningssättet till arbetet.
Fredrik Sjöberg är bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård sedan flera år tillbaka. Och här tillbringar även familjen Tranströmer en hel del tid.
I den inledanden essän "Legenden om Velleius dilatatus" beskriver Sjöberg hur alltsammans började en augustidag 1996.
Tomas och hans fru Monica var på besök hemma hos familjen Sjöberg och ett av samtalsämnena kom att kretsa kring insekter eftersom Tomas länge stått och studerat en minst sagt ovanlig skalbagge ur Fredriks samling just den här dagen.
Det fick Fredrik att börja fråga ut Tomas om dennes egen kollektion som han hört talas om så många gånger men ännu aldrig sett. Enligt Tomas och Monica låg den undanstoppad någonstans på familjen Tranströmers vind i Västerås där de bodde vid den här tiden. Under en fyraårsperiod i de tidiga tonåren (mellan 1943-1947) var nämligen den unge Tranströmer själv en hängiven insektssamlare de sommarmånader han allt som oftast tillbringade på Runmarö.
Tranströmer, som drabbades av en stroke 1990 med bland annat afasi som följd, svarade ja och nej på Fredriks alla frågor men utbrast vid ett tillfälle: "Velleius dilatatus". Det fick Fredriks puls att öka väsentligt. Någon sådan skalbagge (Europas minsta) hade aldrig påträffats i Uppland. Beläggexemplar måste fram, fastslog han finurligt.
Det kom att dröja några år men tillslut anlände faktiskt en låda med Tranströmers samling till Runmarö där Fredrik en vinter fick möjlighet att fördjupa sig i innehållet ordentligt.
- Egentligen hade jag tänkt att göra en artlista till Tomas men efterhand började jag att skriva ner historier kring samlingen. Det föll sig så. Historierna dök upp av sig själva. Det skulle bli en hyllning till Tomas. Sedan tyckte han och flera andra som fick läsa att essäerna borde ges ut och så blev det.
Det blev en populär och uppskattad bok och första upplagan sålde snabbt slut.
- Efter "Tranströmerska insektsamlingen från Runmarö" kände jag att jag hittat en form för skrivandet som passade mig bra och jag har fortsatt på ungefär samma sätt med Flugfällan och de efterföljande böckerna.
Att temat för boken är insekter bör inte avskräcka de läsare som inte hyser någon större fascination för dessa kryp. Det är en njutning av läsa Sjöbergs essäsamling ändå.
- Ja, men en av de få principer jag har är att alltid skriva för ointresserade läsare. Historierna handlar faktiskt i egentlig mening inte om insekter utan om människor. Alla människor är intresserade av att läsa om människor. Att det sedan kryper smådjur av olika slag genom mina böcker ... ja, det är bara sådan jag är.
Har du något nytt bokprojekt att berätta om?
- Ja, jag kommer ut med en ny essäsamling framåt senvintern nästa år. Den kommer att innehålla blandade texter, några nyskrivna och några som har publicerats i olika tidskrifter tidigare. Tanken är att den ska vara som en påse smågodis med allt från skumbananer till salta fiskar.
Fotnot: Entomologi är vetenskapen om insekterna och är ett delområde av zoologin.