Proffsigt men inte tillräckligt

LeAnn Rimes spelade in sin första skiva redan som sjuåring, och har sedan genombrottet några år senare - åtminstone i Sverige - kopplats ihop med musik av typen lättlyssnad och radiovänlig countrypop.
Nu har hon hunnit bli gammal i gemet, hon har fyllt 25 och har sålt i runda slängar 37 miljoner skivor. Det har blivit dags att sätta sig ner och skriva ärliga låtar om livet och kärleken.

Resultatet är ett proffsigt och snyggt album som inte riktigt lyckas beröra. Rimes ger sig på svindlande vokalövningar, som i Christina Aguilera-imponerande "One day too long", men tar sig inte hela vägen in i hjärtat.
Personligen vill jag att country ska ta andan ur mig. Men här galopperar liksom låtarna fram utan att orsaka mycket till tårning i ögonvrån. Även om det ska sägas att det är nära i "Fight" och väldigt, väldigt nära i "What I cannot change".