Rakt in i det undermedvetna
En ny generation upptäcker Lars Noréns 80-talspjäser. Febrigt upphetsad läste Tobias Theorell "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud".
I nytt ljus. Katarina Ewerlöf, Fredrik Gunnarson, Sven Ahlström och Niklas Falk i två av Lars Noréns 1980-talspjäser - som nu återupptäcks av en yngre teatergeneration. Foto: Stockholms stadsteater
Foto: Fotograf saknas!
- Jag såg inte pjäserna när de kom, och i mitt universum hade de fått en särskild stämpel. Jag trodde att de var oehört naturalistiska och långsamma, berättar Tobias Theorell, 37, som när han började läsa upptäckte något helt annat:
- Det är modernt, det är rappt och det är roligt. Det utspelas ju på 50-talet men det skulle lika gärna kunna vara i dag, det finns en oerhörd brutalitet i de här pjäserna, de är så hänsysnlösa, avslöjande. De drivs av en sorts inre nödvändighet, det känns som en berättelse om bara måste komma ut, den här skriven på ett sådant sätt. I min fantasi är det i alla fall så.
"Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud" handlar om samma familj, tätt sammanbunden likt en stråkkvartett trots alla konflikter och skoningslösa replikskiften. Föräldrarna driver ett konkursfärdigt hotell med omöjlig placering. Fadern, klassklättraren som började som kypare, är periodvis svårt alkoholiserad men har perfekt mittbena.
I centrum står den yngste sonen David, 16, känslig och med författardrömmar, osäker i sin sexuella identitet och oförmögen att frigöra sig från sin familj. Så småningom försöker han ta sitt liv. Som om det inte skulle räcka får modern dödlig cancer.
Några hundra meter bort spelar Dramaten Euguene O?Neills stora familjeuppgörelse från 50-talet, "Lång dags färd mot natt", en förstudie till Lars Norén.
- Parallellerna är uppenbara, men Noréns pjäser är mycket modernare, säger Tobias Theorell.Fotnot. "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med gud" spelas båda i förkortad version med paus emellan. Premiär: femte januari.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!