Först av allt vill jag vänligt men bestämt uppmana mina chefer att inte läsa den här krönikan. Den kan nämligen tolkas som att jag har alldeles för hög lön.
Jag har i några år skämtsamt sagt att det är bara en gång om året man känner sig rik. Det är när man deklarerar.
Det är då man utbrister "tjänade jag så mycket förra året?", och nästa följdfråga blir "vad gjorde jag med de pengarna?"
Nu vet jag.
Jag är som bäst i färd med att flytta. Det har varit några dagar av att tömma bokhyllor, skåp och garderober på ägodelar och packa ner i flyttkartonger. Några dagar av kånkande av flyttkartonger trappa ner, och trappa upp.
Det är ett nästan arkeologiskt arbete när man börjar komma längre och längre in i garderoberna. Man upptäcker saker som man inte minns att man ägde, som man kanske bara använde en enda gång, eller i värsta fall inte alls.
I några fall hittar jag saker som jag inte ens vet vad de är. Tror att de är överblivna delar från några monteringsfärdiga möbler, i annat fall ett fäste till ett cykellyse som jag för länge sedan har slängt. Hittar även ett fullt fungerande cykellyse. Dock utan fäste.
Tänker att jag inte kan slänga något som jag inte vet vad det är. Om ett år kanske jag slås av en snilleblixt och behöver prylen. Å andra sidan, om jag en dag kommer att behöva prylen, kommer jag då minnas att den faktiskt finns längst in i ett överskåp?
Jag blickar ut över bok- och skivtravarna. Där finns skivomslag som jag först inte alls känner igen. Jag får läsa på ryggen, och minns att jag köpte Julian Copes "Jehovakill" tillsammans med ytterligare några skivor på rea. Förhoppningsvis blev någon av dem flitigt spelad. Andra sorterades in under rätt bokstav i skivsamlingen, för att aldrig plockas ut igen, efter bara någon enstaka genomlyssning.
Jag slås också av andra insikter, när jag packar ner saker som jag köpte under viss vånda. De var lite för dyra, kanske tvekade jag inför behovet, men när köpet väl var gjort blev de väl använda och älskade ägodelar. Kanske gjorde tveksamheten att man värderade dem desto högre?
Så här i backspegeln så framstår det som man köpt dyrt men använts flitigt som billigare, än det som köpts till ett lågt pris och men blivit hängande i garderoben.
Så: Hur mycket klokare konsument man blir med åren? Om jag flyttar igen om några år - kan jag konstatera att jag köpt hälften så många, men dubbelt så bra saker?