Jag ska vara ärlig: jag är inte religiös. Det närmaste jag kommer det är att jag är döpt i svenska kyrkan. Jag har svårt att köpa att det finns en gud där uppe som styr och ställer.
Låt mig ändå vara tydlig: jag har full respekt för alla som är religiösa. Jag kan själv uppskatta när prästen läser ur bibeln på dop och bröllop. Och att sjunga psalmer är ju bara för underbart – texterna är både vackra och stundtals underhållande.
Religion – i alla dess former – är en källa till mycket positivt för mängder av människor. Det skänker glädje, det skänker hopp – och framför allt: det ger folk, som har det behovet, något att tro på. Sådant går inte att underskatta när livet är motigt.
Förutom allt gott som religion för med sig, går det inte att blunda för all skit som också följer med. Tyvärr.
Jag har ingen examen i historia – det blev ett G på gymnasiet – men korstågen var väl en av de första våldsamheterna som uppstod med religion som grund. Kyrkan auktoriserade krig och skickade iväg allt annat än snälla personer för att, uttrycka det milt, ställa folk till rätta som inte delade samma uppfattning som den västliga katolska kyrkan.
Min skepsis mot religion har aktualiserats på sistone med tanke på kriget som pågår i Irak och Syrien. Flera faktorer ligger bakom oroligheterna, men en grund i det hela är motsättningarna mellan olika religiösa grupper.
Det som beklämmer mig mest är den till synes eviga konflikten mellan Israel och Palestina. Kommer den någonsin att upphöra?
Under hela min uppväxt har jag fått ta del av nyhetsrapportering därifrån. Skott avlossas, bomber exploderar, man börjar ju undra hur det över huvud taget finns kvar några byggnader där nere?
Det här är ett känsligt ämne, jag vet. Och som icke-religiös har jag kanske svårt att riktigt förstå allt. Därför tänker jag inte ta ställning för någon part.
Men jag fattar att det handlar om att judarna och muslimerna – för att använda ett enkelt uttryck – inte kan hålla sams. Stora grupperingar inom de bägge religionerna avskyr varandra och stridigheterna bara fortsätter och fortsätter.
Män dör. Kvinnor dör. Barn dör. Det är ledsamt att följa. Extra tragiskt blir det – tycker jag – när dessa hemskheter görs med religiösa motiv.
Så här skulle det inte bli.
Religion är ju något väldigt bra i grund och botten.
Det skulle skapa frid – inte kaos.
Men det här styrker bara min tes om att religion även kan vara farligt.
Frågan är självklar: skulle världen bli en bättre plats utan religion?
Mitt svar: både ja och nej.