Roger Moore blickar tillbaka
Få har en längre tv- och filmkarriär bakom sig. Nu summerar den brittiska skådespelaren Roger Moore, 81, sitt liv i bokform.
Roger Moore tillförde filmerna humor när han tog över rollen som Agent 007, James Bond. Även självbiografin "Mitt namn är Moore - Roger Moore" har fått sin dos av lustigheter.Foto: AP/Scanpix
Foto: Kin Cheung
- Absolut. Du får rollen för att du liknar karaktären du ska spela. Därefter tillför du rollen egna fasetter och färger. Sean var bara Sean, han gjorde sin grej. Jag bestämde mig direkt för att göra rollen annorlundaVar du någon gång i riktig fara då du gjorde stuntscenerna till Bond-filmerna?
- Kärleksscenerna var de farligaste..., säger skådespelaren och blinkar.Är det sant att du bara sett dina egna Bond-filmer?
- Jag gick på premiären av "Die another day" 2002 då det var något slags Bond-jubileum. De andra har jag bara sett delar av eftersom jag inte tycker om att uttala mig och vad jag tycker om dem. Men jag har sett "Casino Royale", som jag tyckte var strålande. Daniel Craig är en bra Bond.Så det är inte sant att du tycker att de nyare Bond-filmerna har för mycket våld och action?
- Det är tagit ur sitt sammanhang. Den sista Bond-filmen jag gjorde var "Levande måltavla" 1985. Det var den film jag var minst involverad i och den var lite mer våldsam och actionpräglad än de andra - vilket jag inte gillade. i dag går man samma väg med Bond som man gör med Jason Bourne-filmerna. Den mörka sidan av mannen kommer fram.Roger Moore är numera en äkta "Sir" sedan han blev dubbad till riddare av drottning Elizabeth II den 14 juni 2003, och är dessutom kompis med vår svenske kung Carl-Gustaf, men det som verkligen ger livet mening är arbetet som Unicef-ambassadör.- Att kunna vara med och rädda människoliv, det är stort. Och det är verklighet, inget man ser på film, slår han fast.- Jag ser mycket som är extremt upprörande när jag reser. Det som sker med barn när de plockar upp landminor utformade som leksaker...I sin självbiografi skriver han om sin egen barndom som var trygg och beskyddande. Han kom till världen i London 1927 och berättar hur knuten han som ensambarn blev till föräldrarna. När vi ber honom berätta om sitt bästa julminne behöver han ingen betänketid.- Jag var åtta år. På julafton sov jag i mina föräldrars säng och väntade ivrigt på jultomten. Halvt sovande såg jag som i en dröm när mina föräldrar kom krypande in i rummet för att fylla julstrumpan med presenter. Jag förstod då att jultomten var mor och far, inte en främmande - men två människor som jag älskade högre än något annat.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!