Slumpen som livsfilosofi

"Blir det en etta går jag en trappa ner och våldtar Arlene." Med den tanken vaknar tärningsmanin hos doktor Luke Rhinehart, huvudperson i "Tärningsspelaren". Han är en välansedd psykiatriker och familjefar - och så förbannat uttråkad att han är beredd att mista allt han uppnått för spänningen i att bli en fullständigt slumpmässigt handlande människa. Med en sådan inställning är tärningen så att säga kastad, och därefter dikteras alla doktor Reinharts beslut av den lille fyrkantige guden.

Är "Tärningsspelaren" en självbiografi?
- Visserligen hade jag använt tärningen för att fatta triviala beslut långt innan jag skrev boken. Men romanens Luke får dra tärningslivet till dess yttersta gräns, vilket jag själv aldrig gjort.
- Genom att använda Luke Rhinehart som författarnamn ville jag få läsaren att undra om det var en biografi. Men min amerikanska förläggare skrev idiotiskt nog ordet roman på omslaget och förstörde hela poängen, skrattar George Cockcroft, som Luke Rhinehart egentligen heter, även om han i intervjusammanhang föredrar att använda sin författarpseudonym.

Amerikanske Luke Rhinehart är på Sverigebesök eftersom "Tärningsspelaren" i dagarna kommer i nyutgåva. Och det är inte bara här som intresset för "Tärningsspelaren" växer: De senaste åren har tärningsrelaterade tv-serier; pjäser; dansföreställningar; dokusåpor; serietidningar et cetera, ploppat upp i olika länder med jämna mellanrum.

Varför just nu, mer än trettio år efter att du skrev boken?
- Ingen aning! Det enda jag vet är att intresset för "Tärningsspelaren" av någon anledning är tio gånger större i Europa än i USA och att döma av mejlen jag får är det främst unga människor som läser boken.
Det enda som saknas är en film. Paramount Pictures köpte visserligen filmrättigheterna redan på 1970-talet, men trots att regissören Mark Waters ("Freaky Friday", "Mean Girls") nyligen blåst nytt liv i projektet är Luke Rhinehart efter trettio års väntan osäker på om det blir någon film.
- Och om det väl blir av finns risken att det blir en urvattnad Hollywoodhistoria, säger han och tillägger att hade han råd skulle han köpa tillbaka rättigheterna och låta någon independentfilmare ta sig an manuset.

"Tärningsspelaren" bjuder nämligen, utöver stora doser humor, på en livsåskådning som värjer sig mot banalisering. Författarens intresse för filosofi, såväl från väst som öst, märks tydligt. Tärningen i sig är mer en gimmick (vilket inte hindrar Luke Rhinehart från att alltid ha en i fickan).

Är tärningslivsstilen allvarligt menad?
- Jag tar verkligen tärningsfilosofin på allvar. Men å andra sidan så är min allvarligaste lösning på världens problem att man inte ska ta någonting på allvar. Seriositet är en hemsk sjukdom, och så länge vi tror att vi har svaren orsakar vi oss själva problem och även andra eftersom vi försöker tvinga på dem våra lösningar.

Slumpen som livsfilosofi

"Tärningsspelaren" av Luke Rhinehart gavs ut första gången 1971. Trots kultbokstatus förde den sedan länge en tynande tillvaro. Nu är den populärare än någonsin och har fått en våg av efterföljare som vill låta slumpen styra deras liv.