Som en väntan på ingenting

Förväntningarna kommer inte på skam den här gången heller, när nu hans sjuttonde bok på svenska kommit ut. Berättelsen rinner som en katt nerför trappan, slingrar sig fram som en snok i fjolårslöven. Det är bara att följa med. Trots att ämnet kan tyckas inte vara så spännande är det så välskrivet och så levande att läsningen är en fröjd. Boken handlar om en man nyss fyllda 71 som just dött på operationsbordet. På senare år har åldern börjat märkas och han har fått allt fler krämpor, lkarbesök och vistelser på sjukhus. I samma takt har människor omkring honom dött eller lämnat honom på annat sätt. Vi får aldrig veta vad han heter, huvudpersonen är bara "han". Först möter vi honom under hans begravning och följer honom sedan genom livet i tillbakablickar. Han har arbetat som art director på en stor reklambyrå i New York och varit framgångsrik i sitt arbete. En välbärgad medelklassman, född av judiska föräldrar och med ett nära förhållande till sin äldre bror Howie, som är frisk som en nötkärna trots att han är över 80, och fortfarande gift med samma hustru som i ungdomen. Huvudpersonen själv har förbrukat tre äktenskap och själv varit den som orsakat skilsmässorna genom sin otrohet. Han sörjer nu sin oförmåga att ha gett sina tre barn trygga familjeförhållanden under deras uppväxt. Nu är de vuxna och de två sönerna har vänt honom ryggen men dottern håller honom alltjämt kär. Åldrandet är det centrala temat i den här berättelsen. Philip Roth skriver: "Ett tag hade han trott att den förmåga han förlorat på något sätt skulle återvända och på nytt göra honom till herre över sitt liv, att alltid det han av misstag hade blivit berövad skulle återställas till honom, och att han bara skulle kunna ta vid där han hade slutat några år tidigare. Men nu tycktes det som om han, i likhet med de flesta andra som åldrades, befann sig i en process där allt skalades ner, och att han skulle bli tvungen att vänta ut sina tomma dagar till slutet som inget annat än det han var - de tomma dagarna och de otrygga nätterna och den maktlösa insikten om kroppens förfall och den ändlösa sorgen och denna långa långa väntan på ingenting. Det är så här det blir, tänkte han, det var det här man aldrig kunde ana." Det är inte någon särskilt sympatisk man vi lär känna. Han är ganska självcentrerad och har satt sina egna behov före andras även när det fått katastrofala följder. Nu är han ensam och lite bitter men också ångerfull och grubblande. Samtidigt förnekar han sig inte när han försöker flörta med en ung 25-åring som joggar förbi hans hus på sina morgonrundor. Tanken på sex styr fortfarande hans vardag. Sedan springer hon aldrig där mer. Men ändå är det en fascinerande berättelse, en klassisk amerikansk samtidsroman som förtjänar allt beröm.

Som en väntan på ingenting

Han är en mästare. Och boken är ett mästerverk. Inget annat är att vänta från den litteräre giganten, USA:s store författare Philip Roth.