Stark och svag på samma gång

Det är svårt, det här med relationer och kärlek. Maria Hamberg berättar så att det blir begripligt och förståeligt, även om berättelsens relationer fortfarande är komplicerade. Betty har det inte så lätt egentligen. Hon slits mellan kärlek och solidaritet med sina barn och med sin nya kärlek, arbetskamraten Axel. De jobbar båda två på Bergströms verkstad där hon bockar rör och han tillverkar värmepannor. Det är ett skitigt industrijobb, men hon gör det bra och har hållit på i många år, ända sedan skilsmässan och barnen var små. Nu är de stora och vuxna och lever sina egna liv. Hon borde ha sin frihet. Det är ju nu allt ska bli så bra, när hon bara rår sig själv. Men så enkelt är det ju inte. Barn är barn, oavsett hur gamla och vuxna de blir. Betty har en stark vilja och hävdar sitt revir samtidigt som hon både försöker vara alla till lags och även hitta sin egen vilja och väg. Axel har hon försakat i många år, ända tills nu när barnen klarar sig själva. Det handlar om de svåra vägvalen och om en människas mod och styrka mitt i vardagen. Och om ett vardagligt slit på jobbet. Maria Hamberg har skrivit en bok som jag verkligen gillar. Jag kan känna med Betty och förstå hennes situation, och det känns väldigt angeläget att göra det när jag läser om den här människan. Så stark och så svag på samma gång. Det är mycket välskrivet och skickligt berättat. En historia som gör att jag hoppas på mer från denna författare. En styrka i hennes berättelse är skildringen av Betty och hennes jobb, betydelsen av jobbet fast det är tungt och skitigt, ett jobb hon kan både älska och hata.