I boken berättar Europes världsberömde gitarrist Kee Marcello om livet som uppburen rockartist på 80- och tidigt 90-tal.
Han återger vad som hände både på och bakom scenen. Lyckorus och ångest var känslor som av allt att döma avlöste varandra för den unga mannen som i tonåren - hemma på sitt pojkrum i Umeå - en gång drömt om att stå på de stora arenorna och spela för tusentals entusiastiska åhörare. En dröm som nu alltså blivit verklighet.
I biografin berättas om ett 80-tal där champagnen flödade, privata jetplan tog bandmedlemmarna till spelningar över hela världen och groupies väntade i varje stad.
Stefan Johansson, från Västervik, är medförfattare till boken.
Flitiga tidningsläsare vet att Stefan i somras skrev gästkrönikor i VT där han nostalgiskt blickade tillbaka på ungdomstiden i sin gamla hemstad.
Ett stort intresse för musik och skrivande gjorde att han som 24-åring flyttade till huvudstaden för att prova lyckan som rockjournalist. Det gick bra. Han bor fortfarande kvar i Stockholm och arbetar alltjämt som frilansande journalist, men numera inom flera olika gebit. Och sedan några år tillbaka är han även författare.
"Rockstjärnan Gud glömde" är inte hans första musikbiografi. 2009 kom Noice-medlemmen Peo Thyréns bok "Ett bedårande barns bekännelser" - också där har Johansson ett finger med.
Kee Marcello och Stefan Johansson är bekanta med varandra sedan tidigt 80-tal.
- Jag skrev en hel del om Easy Action, det band Kee var gitarrist i före Europe. Bland annat för tidningen Okej. Jag var närmast deras husskribent. Vi blev vänner. Lite för goda vänner faktiskt för att jag skulle kunna ställa de där riktigt vassa följdfrågorna. Det händer ibland. Man kan ju inte hjälpa att man fattar tycke för någon.
- För att dra en parallell: efter en lång veckotidningsintervju som jag gjorde med Peter Harrysson nyligen har jag kommit fram till att jag inte ska skriva fler tidningsartiklar om honom. Jag tycker lite för bra om honom för att kunna göra ett riktigt bra jobb.
Det var faktiskt Stefan som första gången sammanförde gitarristen Kee och Europes sångare Joey Tempest.
Stefan var en av initiativtagarna till välgörenhetsprojektet Swedish Metal Aid. Ledmotivet till insamlingen - "Give A Helping Hand" - skrevs av Joey Tempest, strax innan Europe slog igenom internationellt, och producerades av den framtida Europe-medlemmen Kee Marcello.
Så kom Europes stora genombrott 1986 med singeln "The final countdown". I samma veva hoppade gitarristen John Norum av och Marcello var den första att bli erbjuden hans plats.
Easy Action hade just spelat in en ny skiva och var på väg upp. Så Kee tackade nej.
- Det här var en fredag. På söndagen var han hemma hos mig och käkade brunch. Ägg och bacon. Kee tyckte inte att han kunde svika sitt band medan jag menade att han självklart borde ha nappat på erbjudandet, säger Stefan.
- På måndagen ringde han Europes manager och tackade ja.
Resten är historia som det heter.
Eftersom Kee och Stefan bor i olika städer, Göteborg respektive Stockholm, har det blivit mycket "skypande" under arbetet med boken, berättar Stefan.
- Jag har intervjuat Kee i perioder och sedan skrivit en ramhandling i kronologisk ordning som Kee gjort ändringar i och kompletterat med personliga betraktelser och anekdoter. På så vis har texten blivit väldigt personlig.
- Kee har en fullkomligt skruvad humor vilket framgår när man läser boken.
- Det är ett ganska högt tempo i berättelsen. Men med pauser för andhämtning. Vi har också jobbat mycket med att skapa bilder. De som är intresserade av rock i allmänhet och Europe i synnerhet ska känna att de är med, de är där ... Vi vill så att säga ta in dem i handlingen, både när allt är fantastiskt och när det går åt helvete.
På vilket sätt utmärker sig "Rockstjärnan Gud glömde"? Det ges ju ut mängder av rockbiografier i dag?
- Boken är speciell eftersom ingen annan svensk rockgrupp levt det här livet. Roxette, Abba och Ace of Base slog visserligen lika stort. Men de var ju popartister och inte rockstjärnor.
- Kee är en oerhört skicklig musiker. Hans solo i låten "Superstitious" har omnämnts som ett av världens bästa hårdrockssolon genom tiderna.
Menar du att rockstjärnemyten inte är någon myt?
- Nej, det var verkligen jetplan, groupies och champagne. Ja, inte bara champagne utan sprit och droger i mängder. Kokain var exempelvis oerhört lättillgängligt. För Kee gick det illa. Om detta berättar han i boken.
(Läs mer i intervjun med Kee Marcello här intill).