Det är Liljevalchs konsthall i Stockholm som låter författaren, dramatikern och bildkonstnären själv komma till tals så här 100 år efter sin död. Inläggen är hämtade från "Ockulta Dagboken" och publiceras på rätt datum men med lite drygt ett sekels fördröjning.
Så här kan det exempelvis låta: "När jag sof middag väcktes jag af förnimmelsen att en kattunge stod i soffan vid mitt hufvud", "Sjöormen syns vid Saltsjöbaden! Kungen är sjuk", "Tungt, trist, ingen julstämning", "Såg solen i min kaffekopp!".
Både i Sverige och i utlandet kommer det att riktas mycket ljus på August Strindberg det annalkande året.
Det är förmodligen ingen överdrift att hävda att denne 1800-talsförfattare är Sveriges, internationellt sett, mest kända dramatiker. För det är nämligen som dramatiker han är mest känd utanför Sveriges gränser.
Den 14 maj 2012 är det exakt 100 år sedan han dog.
Pjäser byggda på hans dramer kommer att sättas upp lite varstans, utställningar arrangeras, seminarier ska hållas.
Sveriges Radio storsatsar och kommer att sända inte mindre än 30 pjäser...
För att få en uppfattning om allt som planeras har Kulturrådet, tillsammans med Stockholms stad, Stockholms stadsteater och Svenska Institutet, skapat en sajt där allt som sker med koppling till jubileumsåret samlas. (Adress: http://strindberg2012.se/).
Strindberg brukar beskrivas som en konstnär före sin tid, både i fråga om språket och ämnesvalen.
Men många - däribland han själv - har vittnat om att han inte var särskilt lätt att ha med att göra.
Strindberg var så gott som ständigt omdebatterad och ofta involverad i personliga konflikter.
Men en sak är säker - skriva kunde han.
Smaka bara på inledningen till klassikern Röda Rummet:
"Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu inte blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare krokusarna, som tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarna bjöd ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarna, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen människofot trampat sandgångarna sedan sista vinterns snö gått bort, och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor .... ".
Närmast i våra trakter just nu uppmärksammas Strindberg på Norrköpings stadsbibliotek i utställningen "Folkets Strindberg" .
I den berättas om författarens relation till socialismen, där storstrejken 1909 var en händelse som kom att påverka författaren stort och fick honom att närma sig arbetarrörelsen.
Utställningen öppnade tidigt i höstas och pågår till och med den sista januari 2012.
Sextio dramer, tio romaner och lika många novellsamlingar hann August Strindberg skriva innan han dog i maj 1912, 63 år gammal.
Strindberg var en man med många kontroversiella åsikter - men trots det, eller kanske tack vare det, tror jag att vi alla kan finna något att njuta av, reflektera kring eller reta oss på i hans verk.