Talboken - guldgruva för dyslektiker

Nära nog en fjärdedel av alla skolelever har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Av dem har fem till åtta procent dyslexi, det vill säga specifika läs- och skrivsvårigheter. För dessa kan Talboks- och punktskriftsbiblioteket vara en ren guldgruva.

Läsning är viktigt för språkutvecklingen, förklarar logopeden Marika Habbe. - Efter 8-9-årsåldern utvecklar man inte längre språket enbart genom att prata med andra. Om man då inte kan tillgodogöra sig skönlitteratur i någon form stannar språkutvecklingen av, säger hon.Foto: Anders Steiner

Läsning är viktigt för språkutvecklingen, förklarar logopeden Marika Habbe. - Efter 8-9-årsåldern utvecklar man inte längre språket enbart genom att prata med andra. Om man då inte kan tillgodogöra sig skönlitteratur i någon form stannar språkutvecklingen av, säger hon.Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Kultur och Nöje2012-09-28 00:00

Nästa vecka genomför Västerviks stadsbibliotek och Skoldatateket en kampanj för att få fler att upptäcka möjligheten med Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TBP).

Kampanjen vänder sig i första hand till dyslektiker.

Under det senaste året har tillgängligheten på, och utbudet av, talböcker ökat väsentligt.

Man kan som talbokslåntagare sedan hösten 2011 själv ladda ner de talböcker man vill läsa direkt från TBP:s katalog på nätet.

- Det här har blivit en stor framgång. Men fortfarande är det många som inte vet om att man kan ladda ner talböcker själv eller ens vet vad talböcker är, säger Lotta Skiöld och Helen Palmén från Skoldatateket i Västervik.

Och det är en av anledningarna till att man genomför en talbokskampanj i kommunen nästa vecka.

Under hela vecka 40 kan man dagtid titta in på biblioteket för att registrera sig som talbokslånare. Man kan också få hjälp att lära sig använda Legimus, som är namnet på TPB:s nya hemsida.

- Den nya sidan som släpps på måndag, den 1 oktober, har utvecklats till att bli mer användarvänlig, säger bibliotekarien Päivi Rantala.

Sammanlagt finns i dagsläget 90 000 talbokstitlar att välja bland och fler och fler tillkommer.

I nuläget är ett 60-tal personer i kommunen registrerade som talbokslånare. Men behovet är betydligt större än så.

- Genom kampanjen hoppas vi på att kunna fånga upp fler.

De som har störst nytta och glädje av att kunna läsa talböcker i mobilen eller ladda ner dem till datorn är en grupp som inte alltid är så lätt att nå, poängterar Päivi Rantala, Lotta Skiöld och Helen Palmén.

Det beror på att det stora flertalet av dem inte har för vana att besöka biblioteken.

Vad krävs då för att få registrera sig som talbokslånare?
- När man vill registrera sig informerar vi om vilka tjänsten riktar sig till, det vill säga till dem som har läs- och skrivsvårigheter. Men det krävs ingen diagnos eller några intyg för att få registrera sig.

- Att talboken nu blivit så lättillgänglig är en fantastisk utveckling. Det är ett verkligt lyft för alla med läs- och skrivsvårigheter, säger Päivi Rantala.

Kommentar: Talboken ska inte förväxlas med ljudboken som är en kommersiell produkt som säljs av bokklubbar, bokhandeln och på internet. Ett urval ljudböcker finns även tillgängliga på svenska bibliotek på samma villkor som tryckta böcker, samt i strömmat format via bibliotekens webbplatser.

Öppet hus

Dyslexiveckan avrundas lördagen den 6 oktober.

Då finns logopeden Marika Habbe på plats i stadsbiblioteket för att svara på frågor om språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Lotta Skiöld och Helen Palmén från skoldatateket visar olika tekniker för att lyssna på talböcker.

Filmen "Dysselecksi - blind, blåst och bortgjord" visas. I den får man möta kända dyslektiker och forskare inom ämnet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!