Trender på tapeten på Nordiska museet
Stella McCartneys favorit och bokstavligt giftgröna arsenikväggar från 1800-talet. Nordiska museets nya utställning om tapeter rymmer både dagens trender och unika skatter från förr.
Svartvitt. Det svartvita paisleymönstret på rulle heter "Malabar" och blev en storsäljare i fjol. Mönstret formgavs redan 1966 men trycktes först 2005 av Cole & Son. I förgrunden blomstrande växter från jugendtiden. Foto: Birgitta Brånvall/Nordiska museet
Foto: Fotograf saknas!
Det säger Elisabet Stavenow-Hidemark. Hon är Sveriges främsta kännare av tapeter och står bakom utställningen "Tapeter, tapeter" tillsammans med Nordiska museets intendent Maria Maxén. Utställningen öppnade den 26 oktober och pågår till augusti nästa år.
Ungefär 10 000 tapeter finns i museets stora arkiv, från tidiga dyrgripar från 1700-talet över 1970-talets nostalgitrippar till dagens stormönstrade designalster.
Tapeternas historia är också en social historia. Från början var papperstapeterna en lyx som få hade råd med.
Först med 1800-talets industrialism kom folktapeten - massproducerade papperstapeter som först hittade till storböndernas finrum, men som redan på 1870-talet dök upp i de flesta arbetarhemmen. Många tapetserade om så ofta som var annat, var tredje år; till jul eller till dopfesten.
En liten säljarkoffert från Norrköpings tapetfabrik rymmer 1 400 mönsterprover, som landhandlarna runtom i landet kunde välja mellan. Ultramarin var en av de populäraste färgerna. Då fanns fem viktiga tapetfabriker i Sverige, som vardera producerade upp till 2 000 mönster varje år.
Några av de finare tapeterna från 1800-talet har en tragisk historia. Arbetarna som gjorde de vackert grönskimrande tapeterna med färgen Schweinfurtergrönt offrade hälsan för sitt jobb. Färgen innehöll arsenik, men tapeterna älskades för att den gröna färgen inte bleknade.
- Arbetarna tappade håret och balansen och fick ont i magen. De mådde dåligt på alla sätt, men det dröjde innan man brydde sig om det. I stället oroade man sig för om tapeterna var skadliga för kunderna som hade de på väggarna hemma, berättar Elisabet Stavenow-Hidemark.
Bland tapeterna från förra sekelskiftet ser jugendtidens gröna växtmönster påfallande moderna ut. Stormönstrade och färgstarka sticker de ut, inte minst i jämförelse med 1950- och 1960-talens diskreta grått.
- På 1960-talet kom byggtapeterna, som lanserades till miljonprogrammets förortslägenheter. De krävde ingen mönsterpassning och det fanns de som var anpassade för att kunna sättas direkt på betongen, berättar Maria Maxén.
Efter årtionden av ganska diskreta mönster och färger - med undantag för 70-talets röda, bruna och orangea väggar - är det "barock?n?roll" som gäller i dag. Precis som på 1950-talet är det på en fondvägg som vår kreativitet får fritt spelrum.
En av de nya storsäljarna är "Orchid", som formgavs redan 1966, men som trycktes först 2005. Det var modedrottningen Stella McCartney som hittade den i ett gammalt arkiv och lät trycka upp den till hennes första flaggskeppsbutik i London. Då insåg Cole & Son att det kunde löna sig att trycka upp hela serien.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!