Underminerad stad med framtidstro
Den 19 december fattas ett ödesbeslut i Kiruna. I vilken riktning ska staden flyttas?Om stora arkitektoniska värden som står på spel, men också om möjligheterna, handlar en utställning på Arkitekturmuseet i Stockholm.
Måste flyttas. Kiruna kommun har, liksom en gång Ralph Erskine, en vision om Kiruna som den ekologiska arktiska staden.Foto: Mats Spett
Foto: Fotograf saknas!
Det ekonomiska uppsvinget i Kina och Indien har gjort malmbrytningen lönsam. LKAB:s brytning pågår för fullt och företaget har också lovat investera 19 miljarder i området de kommande tio åren.
Men samma gruvdrift som en gång gjorde att staden byggdes håller nu på att sakta med säkert underminera den. Gruvorterna orsakar sprickbildningar som gör att delar av staden måste flyttas. Tidsspannet varierar för olika stadsdelar. Mest intensiv blir flytten kanske först om trettio eller femtio år, berättar Karin Åberg Waern på Arkitekturmuseet. Redan har just gruvbolaget flyttat infartsvägen till kontoret och i närheten har ett område stort som en fotbollsplan satt sig.
Mest brådskande just nu är järnvägsstationen. Där handlar det om bara några år innan marken, enligt bedömningarna, kan sjunka.
Det låter oerhört dramatiskt men Karin Åberg Waern vill ändå inte överdramatisera:
- Vi vill framför allt visa den här mycket speciella situationen. Men om man jämför historiskt är det här kanske inte en större förändring än vad som gjordes i så gott som varenda svensk småstad när man rev ner stadskärnorna på 60-talet. Här kan man ändå göra en organisk flytt.
Utställningen "Arktiska städer - Kiruna, Oulu och Tromsø" var Sveriges, Finlands och Norges gemensamma bidrag till arkiteturbiennalen i Venedig tidigare i år. Tanken var att visa en Nordkalott som tror på framtiden.
Kiruna är dessutom en spännande stad arkitektoniskt. Med ambitionen att bygga en "mönsterstad" grundades staden för drygt hundra år sedan. Gruvdisponenten Hjalmar Lundbohm drivande.
- Han hade en vision om mönsterstaden, om goda sociala förhållanden, det skulle inte vara som i gruvbrytarstäderna i USA.
Till arbetarna byggdes fina bostäder i trä. Stadskärnan ritades så att de isande vintervindarna inte skulle få fäste. Arkitektoniska juveler finns det flera, inte minst Gustav Wickmans kyrka, Sveriges vackraste byggnad enligt omröstningen under arkitekturåret nyligen. Ralph Erskines iögonfallande bostadskvarter från 50-talet är byggt för att passa klimatet. Erskines Kirunavision gick också ut på att bygga en ekologisk, arktisk stad. Stadshuset från 1968 har en inomhuspiazza. Minst lika spännande är Lars Sundströms blott fyra år gamla sameskola. Hans Murmans sameting är skjutet på framtiden eftersom den tilltänkta tomten förmodligen blir osäker om femtio år.
Den 19 december beslutar Kiruna kommunfullmäktige i vilken riktning staden ska flyttas. Staden har själv tagit fram två olika förslag på "Mönsterstaden II", Anders Wilhelmsons arkitektbyrå, anlitad av LKAB, har skissat på ett tredje. Även en grupp arkitekter från Konsthögskolan i Stockholm presenterar ett förslag på Arkitekturmuseet.
Så jobbar vi med nyheter