Men upplevelsen delade jag med ett stort antal människor, för det var framför TV jag satt. Allt hände förra lördagskvällen. Häpen blev jag. Nästan tre timmar var det fritt från det vanliga bubblet. 160 minuter i sträck fick vi njuta av två klassiska konserter i SVT2! Har det hänt förr? En lördagskväll?
Jo, det har det kanske. Och flera röster säger att en kulturell uppryckning inom TV är på gång. Men jag blev totalt överraskad. Bakom det hela kan man säga att franske violinvirtuosen David Grimal stod med "Les Dissonances", hans stråkorkester. Men svenskt så det sprakade blev det också: mezzodrottningen Anne Sofie von Otter, klarinettkungen Martin Fröst och cellistprofessorn Frans Helmerson. Visst vågar man hoppas på en framtid inom TV-musiken.
Hur står det då till här hemma? En vandring nu? Nej, mer undring. Kring Västerviks profil till att börja med - hur ser den ut idag? Västerviks två allmänt kända profiler är skärgården och visan. I vintermörkret kan vi glömma skärgården. Det är sommarstaden den färgar. Visorna har däremot levt året runt länge nu, tack vare Visskolan men också Visarkivet. "Visarkivet på sparlåga" var en tidningsrubrik förra veckan. Sparlåga? Det är ju istället rent slöseri att dra ner engagemang, kunskap, dragningskraft, flaggning landet runt.
Inom konsten då? Där är händelserna mer blandade. Uppstickaren Kulturnätverket Lilla Salongen har flyttat från den lokal som var Galleri CJ till den lilla byggnaden höger om vår Järnvägsstation, en liten men mycket användbar lokal som döpts till Galleri Cupé. Där omkring rör sig mer folk än på Norra Varvsgatan.
Sådant väcker minnen från Storgatan 31, Västerviks Konstförenings hem under mer än tio år. Till slut blev bara hyran så hög att föreningen inte orkade med den och kommunen stängde börsen. Där, tycker jag, gjorde kommunen ett stort misstag. Västervik behöver en konsthall. Och bättre läge finns inte. Även utan akut konstintresse slank folk in. Och blev intresserade.
Västerviks Konstförening väntar fortfarande på att kommunen ska få fram en lämplig hall. Under tiden överlever man om det finns luckor på Mejeriet. 23 mars är första öppningen och då finns visst chansen.
Löftena om en spännande satsning på Rådhusets bottenplan åt höger pratades bort. En lösning i Bryggaren är på gång - men när?
Tjustbygdens Konstförening har det lättare. Lokal som ofta är tillgänglig har lika perfekt läge som Storgatan 31 - rent storslagna Garpe, direkt i ingången till Gamleby Centrum! Först där en vårsalong i mars. Sen följer stimulerande händelser hela året med en kittlande final i oktober, på Folkhögskolan. En - vågar jag påstå - av de mest kända konstpersonligheterna i landet ställer ut: Svenrobert Lundquist. Som prefekt på Valand, den stolta konsthögskolan i Göteborg, blev han även en enorm inspirationskälla. Håll ögonen öppna!