Vardagen värd att ifrågasättas
Att få tiden att räcka till är många människors dilemma. Men hur prioriterar vi egentligen vår tid? Att lämna de upptrampade stigarna och hitta nya vägar i vardagen kan vara svårare än vi tror.
Vill ändra. Känslan frilansjournalisten Katarina Bjärvall får när hon är ute och håller föredrag om tid och konsumtion, är att människor vill ändra på sina liv, men upplever att det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt. Foto: Eva Finder
Foto: Fotograf saknas!
- Vi lever under jämförelsevis trygga, välordnade och materiellt utvecklade omständigheter. Vi borde kunna njuta av denna välfärd och verkligen uppleva det som ordet betyder: att färdas väl genom livet, hävdar de.
Men ändå är det många som mår dåligt. Och i stället för att reflektera över orsaken, fortsätter man att följa med strömmen.
- Det är ett sorgligt faktum att många människor, i vår tid, i vårt land, inte hinner känna sig riktigt levande innan de dör, konstaterar författarna.
Att ha ont om tid har blivit en del av vardagen som anses lika naturlig som att gå och handla mjölk. Men att tiden inte räcker till beror knappast på att vi har mindre tid än tidigare generationer hade. Problemet, menar Fredrik Warberg och Jörgen Larsson, ligger snarare i att vi försöker pressa in fler saker under dygnets timmar, vilket gör att fenomenet tidsbrist snarare borde ges epitetet "upplevd tidsbrist". Men oavsett vad vi kallar den gör tidsbristen att vi rusar på i ett ännu snabbare tempo, medan livet rullar på vid sidan om.
Katarina Bjärvall, frilansjournalist och författare till boken "Vill ha mer - om barn, tid och konsumtion" (Ordfront förlag), menar att tidsbrist och konsumtionshysteri är vår tids största stressfaktorer och att de går hand i hand. För att kunna konsumera måste vi tjäna pengar och för att arbeta behöver vi tid.
- De flesta känner sig stressade, men få verkar se ett samband med vår konsumtion - att den här stressen beror på att vi jobbar väldigt mycket och att vi ägnar så mycket tid åt att konsumera, säger hon.
Men egentligen tror Katarina Bjärvall, som inför sin bok pratat med barn och tonåringar, föräldrar, forskare, marknadsförare, leksakstillverkare och godisförsäljare, inte att det är arbetet som är den stora tidstjuven.
- Jag tror att den stora kopplingen mellan konsumtion och stress är konsumtionen i sig. Aktiviteterna avlöser varandra - vi saboterar fritiden för oss själva med de här konsumtionsupplevelserna, så att det inte blir kvar någon tid till verklig samvaro, då man till exempel kan prata med barnen om viktiga saker.
I det här höga tempot, som väldigt många har, hinner man inte heller ge sig tid att känna efter vad man mår bra av, menar hon.
- Då tror jag inte att man skulle ha kommit fram till att det skulle vara att åka runt och handla i olika shoppingcenter, sitta framför datorn eller springa runt på barnkalas hela helgen.
Vad kan man då göra för att ta sig ur det snurrande ekorrhjulet? Forskning visar att de kriterier som är centrala för att vardagen ska kännas meningsfull för människor, är att man har en god självkänsla, goda relationer, ett jobb man trivs med och att man upplever att man har en tillräckligt god ekonomi. Därtill kommer ett lagom livstempo, det vill säga ett tempo som varken är för högt eller för lågt. Fredrik Warbergs och Jörgen Larssons råd är att våga ifrågasätta våra liv. Kanske finner vi att vardagen ändå inte är så dålig, men med en överblick och ett utifrånperspektiv på vår situation ökar vår medvetenhet om hur livet egentligen är och skulle kunna bli. Och det vi en gång blivit medvetna om kan vi inte göra oss omedvetna om utan att aktivt försöka sopa det under mattan. Men vi måste också våga längta.Läs mer: www.tidsverkstaden.se, www.frivilligenkelhet.nu, www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu
Så jobbar vi med nyheter