Det blev en fullträff. Historierna om den snälla, starka och honungsälskande björnen i de blå snickarbyxorna läses och älskas av barn än i dag.
Det första numret kostade en krona och 85 öre. I januari 2013 får den som vill läsa om Bamse, Skalman, Lille skutt och alla de andra betala betydligt mer för ett lösnummer, närmare bestämt 33 kronor.
Serietecknaren Rune Andreasson skapade Bamse redan på 1960-talet och innan Bamse gavs ut i tidningsform var han faktiskt en tv-kändis.
Inledningsvis skrevs och tecknades tidningen av Andreasson själv, men efter några år involverades fler tecknare. I dag arbetar mellan sex och åtta personer med Bamse.
Tidningen, som även ges ut i Finland, har en såld upplaga på cirka 80 000 exemplar.
Det är Egmont Förlag som ger ut tidningen. Men varumärket ägs av Rune Andreassons familj.
Emellanåt har Bamse hamnat i blåsväder, som exempelvis 2011. Då gjordes en specialtidning i samarbete med Migrationsverket. I numret blev några asylsökande vargar tillbakaskickade till landet ”Varganien”. När de väl anlände togs de emot med kramar av familjemedlemmarna. Kritiken gick ut på att serien skönmålade migrationsprocessen och att den alls inte stämde överens med den verklighet som många flyktingar upplever.
På 1980-talet bildade Bamse familj med Brummelisa och sedan dess har mycket av seriens innehåll rört sig runt familjen.
Men i tidningen får man också följa med på diverse äventyr där Bamse och hans vänner möter trollkarlar, sjörövare och banditer.
Charlotta Borelius är chefredaktör för serietidningen om "världens starkaste björn" och hon menar att Bamse är en humanist som vill hjälpa och göra gott.
Vad är det, tror du, som gör att Bamse fortfarande, efter 40 år, går hem hos så många barn?
– I Bamsetidningen hittar barnen spännande och roliga historier. Det är lätt att tycka om Bamse – han är en förebild. Han lär ut goda värderingar som rättvisa och tolerans. Tack vare detta är han också föräldrarnas favorit, menar Borelius.