Vem tänder elden?

Människan är ett djur. Utan hämningar, bara känslor och impuls. Det är temat i Dorcas Harrows konst, hennes skulpturer av människan som något slags urdjur. Dorcas är gift med Andre, litteraturprofessor vid Catamount College någonstans i nordöstra USA.
Paret Harrows dominerar berättelsen i Joyce Carol Oates nya bok med den enkla och talande titeln Djur, och dominerar också under en period 20-åriga Gillians liv. Gillian är student vid Catamount College, och den som är berättelsens huvudperson. Hon är professor Harrows elev, och dras in i parets monstruösa levnad. Det är mitten av 70-talet och vi befinner oss i efterdyningarna efter 68-revolutionen.
Detta är en kortroman på bara drygt 150 sidor, och ett mästerverk. Du läser den snabbt för den pockar på uppmärksamhet så snart du läst första sidan.

Den handlar om unga kvinnors destruktivitet och utsatthet, det som så utmärkande för Oates briljanta författarskap. Med klarsynthet och precision berättar hon om det som vi gärna säger "men hur kunde det ske?", reaktioner och beteenden som vi inte ser som rationella eller ens förklarliga.
På detta college i USA härjar en mordbrännare. Brandlarmen är otaliga, men oftast är de anlagda bränderna ofarliga och upptäcks i god tid innan de hinner göra någon skada. Ibland går larmet till och med utan orsak.
Vem är det som ligger bakom bränderna och larmen? Gillian? Någon av de andra flickorna i professor Harrows seminariegrupp? Kanske någon utomstående?
Sett i ljuset av dagens kunskap blir det snart begripligt.