I förordet riktar hon följande ord till Visarkivet i Västervik: "Ni gör ett fantastiskt jobb!"
Rhedin besökte arkivet i Västervik första gången för tre år sedan för att studera Visarkivets omfattande klippsamlingar om 1960-talets visvåg exemplifierad av bland andra Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk.
- Det är här Västervik kommer in i bilden, som det svenska navet för en hootenannyvåg och i dess kölvatten Sveriges första visfestival 1966, säger visarkivarie Marcus Brännström som just fått ta del av musikvetarens avhandling och naturligtvis är glad över berömmet.
Marita Rhedin rosar arkivets tillgänglighet liksom att så mycket information ur tidningsartiklar och recensioner finns listat i arkivets databas.
Marcus Brännström berättar att Rhedin för sin avhandling studerat hur svensk vissång och dess uppförandepraxis utvecklats. Detta med utgångspunkt i inspelningar av vissångare från 1900-talets början fram till slutet av 1960-talet.
- Särskilt är det den så kallade litterära visans uppsving under 1930-talet och början av 40-talet som behandlas, med bland andra Evert Taube, Karin Juel och Gunnar Turesson.
- Men även visan som estradkonst under tidigt 1900-tal, med så vitt skilda artister som Sven Scholander, Delsbostintan, Skånska Lasse och Nils G. Svanfeldt, ägnas stort utrymme, berättar Brännström.