LÀrare som vÀljer bort lÀsningen och ungdomar som lÀser allt mer sÀllan. Trots att bÄde skolor och kulturvÀrlden konstant pratar om hur viktigt det Àr för barn och unga att lÀsa fortsÀtter siffrorna att se allt dystrare ut, Är efter Är.
Ny forskning frĂ„n Högskolan Dalarna visar till exempel att 87 procent av Âniorna lĂ€ste mindre Ă€n en sida skönlitteratur en vanlig skoldag 2017, jĂ€mfört med 62 procent 2007. Och nĂ€r Skolinspektionen nyligen granskade det lĂ€sfrĂ€mjande arbetet pĂ„ 25 grundskolor slog man fast att samtliga av dessa behöver utveckla sitt lĂ€sarbete.
Trots att lÀsningen sÀgs vara prioriterad fÄr den allt mindre tid, konstaterar Mats Tegmark, en av forskarna som genomförde studien pÄ Högskolan Dalarna.
ââBokslukarĂ„ldern har blivit medieslukarĂ„ldern. SĂ„ vad gör skolan för att kompensera det? Vi ser att man lĂ€ser mindre sammanhĂ€ngande text i skolan i dag, sĂ€ger han.
Varken tid eller böcker
PĂ„ fritiden Ă€gnar barn och unga mer tid Ă„t digitala medier, och upplever det ocksĂ„ i vĂ€xande grad sjĂ€lva som ett problem. Dessutom Ă€r en stor del av skolan digitaliserad â redan i förskolan Ă€r det mer fokus pĂ„ att anvĂ€nda digitala stödmedel Ă€n pĂ„ att lĂ€sa böcker, och i skolan lĂ€ggs störst resurser pĂ„ datorer, enligt Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik.
Hon skrev för ett par Är sedan Svenska FörlÀggareföreningens rapport "LÀsandets Ärsringar" tillsammans med Johan Svedjedal.
ââI mĂ„nga Ă€mnen har eleverna överhuvudtaget ingen egen lĂ€robok utan man förvĂ€ntas lĂ€sa sig till kunskap pĂ„ nĂ€tet och se filmer. Film har ocksĂ„ ersatt gemensam höglĂ€sning som belöning och mysstund i skolan, sĂ€ger Anna Nordlund.
Ăven Mats Tegmark efterlyser fler fysiska lĂ€roböcker, eftersom lĂ€sningen sker mer sĂ€llan utanför Ă€mnet svenska. Han pekar pĂ„ att den stora nedgĂ„ngen i lĂ€sning syns tydligt bland dem som förut lĂ€ste tvĂ„, tre sidor per dag i sina olika lĂ€roböcker â dĂ€r vissa nu lĂ€ser noll sidor. I tidiga Ă„ldrar Ă€r mĂ€ngden text ocksĂ„ viktig, för att man ska fĂ„ upp lĂ€shastigheten.
PÄ Högskolan Dalarna sÄg man att nÀr lÀsningen var schemalagd gav det resultat: dÄ lÀser eleverna. Men nÀr resultaten mÄste vara mÀtbara och betyg sÀtts redan i Ärskurs 6 prioriteras lÀsningen bort, enligt Mats Tegmark.
ââEtt visst stoff ska lĂ€ras in och dĂ„ tycker lĂ€rarna inte att man har tid att lĂ€gga pĂ„ lĂ€sning, men i det lĂ„nga loppet vinner man pĂ„ det eftersom barnens sprĂ„k utvecklas dĂ„ och de fĂ„r lĂ€ttare att lĂ€ra sig. MĂ„let blir mer att man ska klara av vissa saker. Men att fostras till en lĂ€sare Ă€r inte riktigt samma sak, sĂ€ger han.
Intressantare texter
Ăven Anna Nordlund tror att kravet pĂ„ det enkelt mĂ€tbara skapar stress hos lĂ€rarna. Det kan göra att de drar ned pĂ„ gemensam lĂ€sning och uppföljande samtal â nĂ„got som Skolinspektionen slog ned pĂ„ nyligen, eftersom sĂ„dant brukar vara framgĂ„ngsrikt för att sporra till lĂ€sning och stimulera barnens egen motivation.
ââMan mĂ„ste fĂ„ upp bĂ„de lĂ€rares och elevers ögon för att litteraturlĂ€sning Ă€r nĂ„got annat Ă€n att bara lĂ€sa för att fĂ„ kunskaper och lĂ€shastighet. Det Ă€r mer som en existentiell upplevelse och inte bara en instrumentell sĂ„dan, sĂ€ger Anna Nordlund.
DÄ mÄste ocksÄ litteraturen och samtalet vara givande, understryker hon. NÀr 259 ungdomar i intervjuer fick frÄgan av Högskolan Dalarna vad som kunde fÄ dem att lÀsa mer svarade de "intressantare texter". BÄde motivationen och förstÄelsen av texterna ökar ocksÄ nÀr eleverna fÄr vara med och pÄverka, enligt Mats Tegmark.
Ăven i Pisastudien fanns svenska elever bland dem som tydligast tyckte att det var meningslöst att lĂ€sa. Anna Nordlund tror att problemet ofta Ă€r att texterna inte upplevs som tillrĂ€ckligt spĂ€nnande.
ââLĂ€rarna i grundskolan har för lite stöd bĂ„de i lĂ€roplanen och frĂ„n utbildningar för att vĂ€lja litteratur och bedriva nĂ„got slags litteraturhistorisk undervisning. Det kan man börja med redan i förskolan, menar jag.
Litteraturdidaktik och skolbibliotek
Ăven om enskilda lĂ€rare bedriver ett engagerat arbete med att fĂ„ barn att lĂ€sa Ă€r skillnaderna ocksĂ„ stora.
ââMĂ„nga lĂ€rare och lĂ€rarstudenter lĂ€ser inte sjĂ€lva och saknar egna starka litteraturupplevelser frĂ„n sin utbildning som de kan modellera undervisningen efter, sĂ€ger Anna Nordlund.
Ett problem Ă€r att utbildningarna med inriktning mot yngre barn inte specificerar att man ska studera barnlitteratur och litteraturdidaktik â sĂ„ mĂ„nga saknar den kompetensen, framhĂ„ller Anna Nordlund. Hon önskar att högskoleförordningen skulle ha krav pĂ„ undervisning i litteratur och lĂ€sfrĂ€mjande pĂ„ lĂ€rarutbildningarna och lyfter ocksĂ„ fritidspedagoger och skolbibliotekarier som viktiga för lĂ€sfrĂ€mjandet.
ââDet Ă€r jĂ€ttetrĂ„kigt att man fortfarande inte fĂ„r till bemannade skolbibliotek, för det tror jag skulle göra en jĂ€ttestor skillnad, att fĂ„ in den kompetensen. Ăkade kunskaper pĂ„ skolorna om litteratur och lĂ€sfrĂ€mjande Ă€r en nyckelfaktor om man vill vĂ€nda lĂ€sningen. En annan Ă€r mer inköp av lĂ€roböcker och skönlitteratur, sĂ€ger hon.