Gripande flyktberättelser för barn

Desperata människor som försöker ta sig till Europa, men också en tysk flicka som välkomnar syriska barn till en tågstation i Frankfurt. Bilderna och utsagorna tränger sig på. Ändå är det inte helt enkelt för den som vill gör världen begriplig för ett barn.

I två av höstens bilderböcker skildras flykten över havet i en bräcklig pappersbåt och genom en röd klänning som bär hemlandets dofter.

Medelhavets båtflyktingar fick illustratören och barnboksförfattaren Viveka Sjögren att ge ut en bok. Hon ville använda sitt yrke för att lämna en kommentar.

– Till slut måste man göra något, och det är ju också vad som hänt nu, det är så vackert att se, att det hänt något, säger hon och syftar på de senaste dagarnas manifesterade vilja att hjälpa till.

Hennes "Om du skulle fråga Micha" handlar om pojken Micha som måste fly, men som hela tiden längtar hem. Viveka Sjögren tänker sig sina läsare både bland dem som aldrig tvingats lämna sitt hemland och bland dem som gjort det.

Men varför är alla människor i boken ritade som saxar?

– En sax har två ben och två ögon men är också en tydlig symbol. Det handlar om vad hemlängtan och splittring kan göra med en person. Om saxen blir av med sin ena halva, blir den en kniv. Men det här är ju en ganska fördjupad symbolik, jag litar till att själv berättelsen ska bära i sig själv.

Flyktberättelser saknas inte, varken i barn- eller ungdomslitteraturen. I många fantasyfärgade dystopier ingår just flykten från krig och förstörelse som ett mer eller mindre obligatoriskt inslag, konstaterar Lillemor Torstensson på Svenska Barnboksinstitutet.

För de yngre barnen lyfter hon fram Ulf Starks och Stina Wirséns "Systern från havet" från i våras. Det finska krigsbarnet Sirkka delar på sätt och vis öde med alla ensamkommande flyktigbarn i en berättelse om svårigheterna att dela sitt dockskåp med någon annan.

– Vi behöver hjälp med att förklara världen både för oss själva och för våra barn, säger Lillemor Torstensson.

– Alla barn som sett bilden på 3-åriga Alan. Hur ska de hantera att vi som vuxna låter det här ske? Det tror jag är en fråga som även vuxna ställer sig.

I höstens utgivning märks även Christina Wahldéns "På flykt" (skriven för att vara lättläst) om syrier som flyr till Libanon samt bilderboken "Sabelles röda klänning" av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi. Alexandra Pascalidou, som översatt från grekiska, fann en bok som hon själv saknade under uppväxten i Rinkeby.

Historien handlar om en flicka, Sabelle, vars familj flyr hals över huvud. Det enda hon får med sig är en röd klänning, en present från mormor som hon kanske aldrig mer kommer att träffa. Liksom Micha, i Viveka Sjögrens bok, pratar inte Sabelle om det hon lämnat och saknar. Men varje kväll söker barnen, i båda böckerna, tröst genom att lukta på ett stycke tyg från hemlandet.

– Det är oerhört behjärtansvärt att så många vill skänka en slant nu, men långsiktigt handlar det om att skapa förståelse och en pågående dialog. Vi lever så segregerat. I Rinkeby, hos mina föräldrar, vet barnen vad som händer i Syrien, man känner till kriget i Somalia, säger Alexandra Pascalidou som konstaterar att kunskapen är desto mindre på andra håll. (TT)