Förintelsen har en sjĂ€lvklar plats Ă€ven i Sveriges historia, framhĂ„ller museichefen Katherine Hauptman. SĂ„ Ă€r det nya Förintelsemuseet ocksĂ„ en del av Statens historiska museer och ska belysa Sveriges roll under andra vĂ€rldskriget â förhĂ„llandet till Nazityskland men ocksĂ„ individer som genomförde rĂ€ddningsauktioner.
ââDet Ă€r en ganska stor sak att öppna ett museum som kanske ska bli lika stort och traditionellt som Historiska museet. Vi firar inte att vi gjort en massa saker, men att vi nu kavlar upp Ă€rmarna, sĂ€ger Katherine Hauptman, som tror att det kommer att ta mellan fem och Ă„tta Ă„r att bygga upp den fĂ€rdiga institutionen som ocksĂ„ ska bedriva forskning.
Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r museet framför allt digitalt, men hemsidan kommer Ă€ven fortsĂ€ttningsvis att vara central för att nĂ„ ut i hela landet. I centrum bĂ„de pĂ„ webben och i nuvarande utrymme pĂ„ Historiska museet i Stockholm stĂ„r de Förintelseöverlevande som kom till Sverige.
Idén att starta ett museum kom frÄn en av dem, Max Safir, som vÀnde sig till dÄvarande statsministern Stefan Löfven (S). Under decennier har de överlevande tagit ett eget privat ansvar för att föra fram sina berÀttelser, men nu kan tvÄ av dem, Tobias Rawet och Elisabeth Citrom, tack vara avancerad AI-teknik möta besökare digitalt, förhoppningsvis för all framtid.
Tre eller fyra kvar
1992 fanns 50 Förintelseöverlevande som förelĂ€ste pĂ„ svenska skolor, nu Ă€r de tre eller fyra varav Tobias Rawet Ă€r en. Under 26 Ă„r har han förelĂ€st om sin barndom i ghettot i Lodz och senare i koncentrationslĂ€gret i RavensbrĂŒck.
"Hur var ditt liv före kriget?" frÄgar Jasmine Hansén, digital producent, den digitala skÀrmupplagan av Tobias Rawet.
ââJag kom ju till ghettot nĂ€r jag var fyra Ă„r. SĂ„ jag har egentligen inga bilder frĂ„n den tiden. Det enda minne jag har Ă€r nĂ€r pappa drar mig i kĂ€lke i januari till ghettot, svarar han frĂ„n skĂ€rmen.
TillfrĂ„gad om ankomsten till RavensbrĂŒck berĂ€ttar han, bland annat, om den fruktansvĂ€rda syn som mötte barnen och deras mödrar efter den lĂ„nga marschen dit: ett berg av kvinnolik var det första de sĂ„g nĂ€r grindarna öppnades.
Efter USA kommer Sverige
Den interaktiva videoupplagan av Tobias Rawet svarar pĂ„ frĂ„gor med kĂ€nsla, helt baserat pĂ„ den veckolĂ„nga och enormt krĂ€vande inspelning som han genomförde 2020. Bakom tekniken â och inspelningarna â stĂ„r USC Shoah Foundation i Los Angeles som efter USA och Sverige nu genomför liknade projekt i en rad olika lĂ€nder. Tobias Rawet blev tillfrĂ„gad för sju Ă„r sedan. NĂ€r inspelningen Ă€ntligen skulle börja hade han just fĂ„tt en hjĂ€rtinfarkt och vĂ€rlden drabbats av en pandemi. TillfrĂ„gad om han verkligen hade orken och kraften fanns bara ett svar: "Jag gör det om det sĂ„ blir det sista jag gör".
ââJag Ă€r enormt lycklig över att det hĂ€r verktyget finns dĂ€r, vĂ„ra vittnesmĂ„l har Ă€ntligen, Ă€ntligen fĂ„tt ett hem. Jag tror att det hĂ€r Ă€r enormt viktigt för oss överlevande, men jag tror att det Ă€r Ă€nnu viktigare att det finns hĂ€r för Sverige, sĂ€ger han nu.
Ăven morsdagskortet som han gav sin mor i ghettot har Ă€ntligen fĂ„tt sin plats, tycker han. Det ingĂ„r i en Ă€n sĂ„ lĂ€nge liten monterutstĂ€llning pĂ„ Historiska museet och Tobias Rawets berĂ€ttelse om detta kort fĂ„r de nĂ€rvarande pĂ„ pressvisningen att börja grĂ„ta.
Museet fortsÀtter nu med insamlandet av föremÄl och vittnesmÄl med anknytning till Förintelsens svenska historia. Hittills finns cirka 200 "pÄgÄende Àrenden" och fler ska det bli.
Var det fÀrdiga museet ska ligga ÄterstÄr att se. Enligt regeringens beslut blir det i Stockholm och Kathrine Hauptman hoppas pÄ en "mÀrkesbyggnad". I vÀntan pÄ den fÄr museet nÀsta vÄr sin rumsliga hemvist ovanpÄ Bonniers konsthall dÀr en större utstÀllning ocksÄ öppnar dÄ.