Rubriken i sig markerar de radikala förändringar som måste till för att biblioteken i Västerviks kommun ska upplevas relevanta och användbara för medborgarna i ett allt mer digitaliserat samhälle.
I biblioteksplanen framgår det att i en jämförelse med länet i stort hamnar Västervik i botten på flera viktiga punkter.
Statistiskt ligger Västervik till exempel på sista plats i Kalmar län när det gäller antal tillgängliga datorer till användare per 100 000 invånare.
Vidare poängteras att åren av sparande i Västervik – med nedläggningen av nio filialer, och minskade öppettider på de bibliotek som finns kvar – tycks ha påverkat besökstalet drastiskt negativt.
Från 2010-2014 föll besökstalet i Västervik med hela 39 procent. Därefter har besökstalet sjunkit ytterligare. Enligt statistik från 2015 besöker varje medborgare i genomsnitt Västerviks bibliotek 3,8 gånger per år.
Detta gör Västervik till den kommun i länet med det lägsta besökstalet per medborgare. Det nuvarande genomsnittet för landet i stort är 6,7.
Vi ställde följande fråga till kommunens nya bibliotekschef Katrin Ryrfeldt: Om vi förutsätter att planen antas vilken blir då den största och viktigaste utmaningen för Västerviks bibliotek framåt?– En stor och mycket viktig utmaning blir att snabbt ändra kurs för att få barn och deras familjer att åter använda sitt bibliotek. Vi måste göra biblioteket angeläget för dem, något som förutsätter både lokalmässiga och verksamhetsrelaterade förändringar.
Det står formulerat i inledningen till den nya biblioteksplanen att ett övergripande mål är ”Att flytta biblioteket från en analog till en digital verklighet …”. Vad konkret menas med det? Och vilka förändringar krävs för att åstadkomma detta?– Folkbiblioteken har länge haft i uppdrag att arbeta med digital delaktighet men i den nya bibliotekslagen trycker man på det här ytterligare. Det är i grund och botten en demokratifråga. I dag är digital delaktighet lika viktigt som att kunna läsa och här har biblioteken en viktig roll att spela.
– Det kan handla om fysiska förutsättningar men lika mycket om en reell tillgång till digital teknik, och att skapa miljöer där lärandet och det kreativa skapandet får utrymme, som till exempel maker-miljöer – makerspace, it-labb, läs-labb, kreativa verkstäder och så vidare. Samtidigt krävs kompetensinsatser för bibliotekspersonalen som nu måste veta hur man arbetar med programmering för barn, med digitala boktips, filmredigeringsprogram eller 3d-program, bara för att nämna några exempel.
Vad är ett makerspace?– Det är helt enkelt rum för skapande. Makerspace är en yttring av makerkultur, som också kan ses som en utveckling av den folkbildningstradition som biblioteken haft sedan 1800-talet, det vill säga sedan sin barndom. I ett makerspace sker ett lärande och ett delande av kunskap som man kanske inte finner i böcker eller ens på internet.
I biblioteksplanen kan man läsa att: ”Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet” (citatet är hämtat ur bibliotekslagen). Innebär detta att bibliotekspersonalen framöver får en ännu mer pedagogisk roll än tidigare?– Bibliotekarien har alltid haft en viss pedagogisk roll. Men det handlar mycket om att använda sina känselspröt. Man ska vara en aktiv omvärldsbevakare, direkt agera på vad som händer i omvärlden och omsätta det i biblioteksverksamheten. Det är inte alltid bibliotekarien själv ska agera pedagog, däremot ska han eller hon samordna och skapa möjligheter för andra att delta, lära och lära ut. I en positiv lärandemiljö på biblioteket.
lotta.gometz@vt.se