På onsdagskvällen lockades ett 40-tal åhörare till biblioteket i Loftahammar. Under rubriken ”Mord och några visor” högtidlighölls minnet av deckardrottningen Dagmar Lange/Maria Lang, som föddes för 100 år sedan och av många anses vara odödlig, trots att hon fysiskt avled 1991.
Publiken bjöds på ett växelspel av tal och ton. Sångerskan Sara Andersson berättade om sin egen förtjusning över den kända författarinnans böcker och spelade korta stycken ur olika operarior, med koppling till Maria Langs verk, framförda av Birgit Nilsson, Kerstin Meyer med flera av dåtidens stora namn.
Aftonens huvudperson, Dagmar Lange, var på sin tid mycket bevandrad i den musikdramatiska repertoaren och 1959 gifte hon ihop sin hjälte, kriminalkommissarien Christer Wijk, med hovsångerskan Camilla Martin.
– Äktenskapet fick kanske en tråkig konsekvens, antydde deckarförfattaren Ulf Durling. Kvalitén i Maria Langs böcker började successivt började dala.
Ulf Durling gav inblickar i Dagmar Langes liv och verk och betonade bland annat hennes envisa försvar för den klassiska pusseldeckaren – enligt Raymond Chandler beskriven som ett nöje främst för ”hönsiga tanter som vill ha sina mord parfymerade med magnoliablom”.
Durling avslöjade också att han själv träffat den färgstarka och excentriska författarinnan.
– Hon höll hov på Norsteds förlagsfester. Man fick fem minuters audiens med henne i ett chambre separé. Hon gjorde ett oförglömligt intryck på mig.
Mötets höjdpunkt var kanske när före detta riksdagsledamoten Elisabeth Fleetwood, sommarboende i Källvik, överraskande tog till orda och vittnade om att hon haft Lange som lärare på Ahlströmska skolan i Stockholm och fått njuta av den filosofie doktorns lysande lektioner i svenska språket och litteraturen.
Urban Björk