Det är en solig sensommardag och vi sitter i skuggan av ett träd i gränden.
Gång på gång släntrar sena semesterfirare förbi och undrar om caféet är öppet.
Sanna förklarar att det dessvärre är stängt för säsongen.
Och denna gång kan hon tyvärr inte hälsa dem välkomna tillbaka.
Bakgrunden är – som väl de flesta känner till vid det här laget – en påtaglig hyreshöjning.
De nya förutsättningarna blev verklighet strax efter att Tjust Fastigheter övertog förvaltningen av stugorna för några år sedan. Dessförinnan hette hyresvärden Västerviks kommun.
De ökade utgifterna blev mer än Sanna Ackrell mäktade med och i juni sade hon upp kontraktet.
Nu sitter vi alltså här, i skuggan av ett träd, vid ett av caféborden och pratar om gamla minnen.
De är många. Redan som 13-åring började Sanna att hjälpa till i caféet under mamma Barbros överinseende.
– Jag växte sakta men säkert in i rollen som cafébiträde och "passupp", säger hon och tillägger:
– Genom åren måste jag ha tillbringat mer tid här än någon annanstans.
En avstickare till Vimmerby blev det dock. Sanna var 17 år och fick, efter en restaurangutbildning, fast anställning på Vimmerby stadshotell.
– Jag bodde i en söt liten vindslägenhet med snedtag under ett års tid. Men jag trivdes inte. Jag hade inga kompisar i Vimmerby och en dag fick jag nog. Jag ringde till mamma och sa att jag skulle flytta hem igen. Meddetsamma. "Ordna något åt mig!" vädjade, eller kanske snarare krävde, jag.
Både Sanna och Barbro, som också deltar i samtalet, skrattar gott åt det där minnet.
Sannas bror Peter fick snällt rycka ut för att hjälpa till med flyttlasset som alltså skulle återföras till Västervik.
Sedan dess har Sanna varit Västervik trogen.
På vintrarna har hon jobbat på flera olika krogar i stan. Somrarna har däremot varit vigda åt båtsmansgränd.
Det är miljön, den gamla genuina, som gjort att hon aldrig tröttnat liksom mötet med gästerna, förklarar hon.
– I den här miljön kan man ju inte annat än trivas.
Precis som mamma Barbro har Sanna varit mån om att bevara och förstärka det gamla.
Sedan Barbros tid gäller exempelvis gammaldags klädsel för cafébiträdena.
– Tanken är att det ska kännas lite grand som att göra en tidsresa när man kommer hit.
Och nog är det en speciell atmosfär i båtsmansgränd där flera av husen är byggda på 1700-talet.
När Barbro Ackrell åtog sig att driva stuguthyrningen och även öppnade ett café i gränden 1975 började hon i liten skala.
– Vi hade bara fyra bord för servering den första sommaren, berättar hon.
Sedan växte verksamheten successivt. Menyn breddades och antalet bord utökades.
Inte minst under midsommar och i samband med Hasselörodden och skärgårdsfestivalen har det varit gemytligt trångt hos Ackrells i Båtsmansgränd.
Roliga minnen finns det förstås gott om. Berätta om något!
Barbro:
– Under de tidiga Visfestival-åren bodde alla artisterna här. Bland andra Fred Åkerström. Han hade en egen kaffekanna som han alltid skulle dricka ur. Den har förresten Visarkivet i sin ägo nu.
– På den här tiden fanns också en gammal dam, Margit, i kvarteret. Hennes högsta önskan var att få sjunga med Fred. Så en dag när han var här och åt lunch frågade jag honom helt enkelt för Margits räkning. Visst, sa han. Hämta henne bara. Så vi gick och hämtade Margit. Men när hon såg Fred blev hon så blyg att hon gick och ställde sig bakom en buske. Det slutade med att han gjorde henne sällskap där bakom busken och så sjöng de "skärsliparsången" tillsammans. Margit var i 80-årsåldern då. Det är ett fint minne.
Sanna:
– Vi har ju haft besökare här från när och fjärran. En dag när vi hade kroppkakor på menyn slog sig en man från Australien ner vid ett av borden. Han undrade vad det var vi serverade. Jag kom för tillfället inte på någon bättre beskrivning än att säga att vi serverade "body cakes".
– Det låter gott. Jag tar det!, sa han och skrattade. Några månader senare, våren därpå, kom en annan australiensare in och ville beställa "body cakes". Det var förstås en vän till den förstnämnde. Våra kroppkakor är med andra ord vida omtalade, säger Sanna och skrattar.
– Flera av våra återkommande gäster har blivit mina vänner även privat. Så åren här har givit mig mycket på många sätt.
Den gångna helgen hölls auktion i Båtsmansgränd då inventarierna ropades ut till försäljning. Och den sista september lämnar Ackrells båtsmansgränd för gott.