Vid årsskiftet 2012/2013 lades kultur- och fritidsnämnden liksom kultur- och fritidsförvaltningen ner.
Sedan dess lyder kulturverksamheterna direkt under kommunstyrelsen medan fritidsverksamheterna numera ligger på samhällsbyggnadskontorets bord.
En kulturenhet bildades och det är den som Maria Rudbo är satt att leda.
Utöver att leda de redan existerande kulturverksamheterna som biblioteken, Mejeriet, fritidsgårdarna och Kulturskolan ingår också i hennes uppdrag att utveckla konst- och kulturområdet i Västerviks kommun. Liksom att öka samverkan mellan alla kommunens aktörer – så väl fria aktörer, till exempel professionella konstnärer och föreningar, som kommunala verksamheter och företagare.
Även senast vi träffade Maria var det vinter och snö. Det var alldeles i början av februari 2014 och hon hade bara suttit på sin post i några dagar.
Först på agendan stod då en inventering av kulturlivet i Västerviks kommun.
Under året som gått har hon träffat en mängd människor och kan glädjas åt att engagemanget är stort i verksamheterna runt om i kommunen, inte minst bland de många ideella krafterna.
Vad fick du med dig från alla dessa dialogmöten?
– Jag fick förstås med mig väldigt mycket. Men vissa ledord eller fokusord har utkristalliserat sig efter mötena. Och dem har vi tagit fasta på under arbetet med den kulturplan för Västerviks kommun som snart ska antas. Kulturplanen kommer att sträcka sig från 2015 och fyra år framåt.
Kan du ge några exempel?
– Många har efterfrågat mer samverkan mellan kommunens olika verksamheter, liksom fler mötesplatser och lokaler. Västerviks stad saknar en ordentlig konsthall. Många efterlyser även en konsertlokal. Vi har också pratat en hel del om information och marknadsföring. Diskussionen har då handlat om hur vi ska bli bättre på att berätta om allt vi har att erbjuda. Satsningar på barn- och ungdomskultur har också varit återkommande diskussionsämnen.
Berätta om några samverkansprojekt som är på gång!
– Dels har vi startat en teatergrupp för personer med psykosociala funktionsnedsättningar som leds av kulturskolans dramapedagog Bisse Jansson Johansson.
– Dels blir vi pilotkommun för ett kultur/hälsa-projekt kallat "Kultur för äldre". Det går ut på att gamla som inte längre har möjlighet att ge sig ut i samhället och aktivt ta del av kulturlivet ska erbjudas kulturell stimulans ändå. Vi måste så att säga ta kulturen till dem. Om Mohammed inte kan komma till berget ..., som man säger.
– Båda de här projekten är samarbeten mellan socialförvaltningen och kulturenheten.
I samband med att man avvecklade kultur- och fritidsnämnden och bildade den nya kulturenheten föll diverse påbörjade projekt och arbeten mellan stolarna, eller stannade upp, poängterar Maria Rudbo.
– Det har de facto varit ett visst gungfly, eftersom kulturverksamheterna under drygt ett års tid fick sköta sig själva utan någon gemensam ledning eller styrning. Det är tack vare många otroligt engagerade medarbetare som det flutit på ändå, menar hon.
– Nu gäller det att samla ihop alla lösa trådar så att man kan ta riktning framåt. Som person är jag ivrig och kanske lite otålig men när man ska jobba med utveckling är det viktigt att arbeta strategiskt och tålmodigt, konstaterar hon.
Mycket har hänt under 2014 och ännu mer kommer att hända under 2015 enligt Rudbo.
Som VT tidigare berättat har Kulturenheten fått ett tillskott från kommunkassan (på 500 000 kronor per år) att fördela som utvecklingsstöd till aktiva kulturföreningar och andra organisationer runt om i kommunen. Utvecklingssatsningen kallas Kubik.
I dagarna jobbar man också med rekryteringen av ytterligare en resurs till Kulturenheten, en person som ska jobba koncentrerat med utåtriktade arbetsuppgifter med fokus på föreningar och andra kulturella organisationer.
– Vi har tagit emot 39 ansökningar totalt, och flera som sökt är mycket kvalificerade, berättar Maria.
Ett av många spännande uppdrag för Maria Rudbo under 2015 är att ta ställning till hur man kan använda det gamla varmbadhuset i Västervik som nu står tomt. Detta ska ske i samarbete med samhällsbyggnadskontoret.
Huset har renoverats utvändigt men måste även restaureras invändigt innan det kan tas i bruk igen. Först måste man dock komma fram till vilken slags verksamhet som ska inrymmas här. Senast var det Turistbyrån som höll till i byggnaden.
Det råder knappast brist på idéer. Ett av förslagen är att låta huset bli en konsthall. Men än är inget beslutat, understryker Maria.
Så här efter ett år på posten som kulturchef i Västerviks kommun: Vilka är tillgångarna respektive bristerna när det gäller kulturlivet i Tjust?
– Det finns en fantastisk ideell sektor med engagerade människor. Det finns också många utövande bildkonstnärer.
– Något jag personligen saknar är professionella aktörer på andra kulturområden. Jag skulle önska att utbudet av scenkonst var större. Att det fanns mer kontinuitet där. Det skulle främja medborgarkulturen att regelbundet få injektioner från professionella scenkonstutövare från andra delar av Sverige och världen. Mer dans, teater, musikal och scenkonst överlag skulle jag önska.
Rent privat: Har du hittat några smultronställen i din nya hembygd än?
– Nja, jag befinner mig som sagt fortfarande i utforskarstadiet. Än har jag mycket kvar att upptäcka. Västerviks kommun är ju en stor kommun, geografiskt sett. Jag, sambon och hunden åker runt och rekognoserar lite grand på helgerna.
– Mycket av min lediga tid har det gångna året ägnats åt husrenovering eftersom huset vi köpte inte renoverats sedan 60-talet när vi flyttade in. Jag har blivit en riktig målarmästare.
– Men härom veckan gick jag med i Filmstudion och framöver hoppas jag få betydligt mer tid över till att "upptäcka" Tjust.