– Förra gången var ju lokalen för liten. Några fick vända i dörren och det blev lite gnissel över det. Den här gången kör vi utomhus så att alla som vill får plats, säger han.
Allt började med Niklas Wrångbergs stora projekt att inventera de lokala banden som var verksamma i Västerviks kommun mellan åren 1974-1992. Resultatet blev boken "Håll käft! De lokala banden som gjorde sig hörda 1974-1992". Boken utkom 2013 och i december samma år arrangerades en rockgala under samma rubrik. Flera av de band som finns omnämnda i boken återförenades för en spelning i nostalgins tecken denna decemberkväll.
Stadshotellet var nog en lagom stor lokal, tänkte Niklas. Men det skulle visa sig att intresset var långt större än han hade kunnat gissa. Kön in till Stadt ringlade sig lång på Storgatan och en del som spetsat på att gå och lyssna fick alltså vända hem igen, besvikna.
Men nu finns alltså en ny chans att återuppleva några av de lokala band som var verksamma under perioden.
Dagen innan det att den 50:e upplagan av Visfestivalen inleds brakar det så loss med punk, hårdrock, synt- och popmusik i centrala Västervik.
Vecka 28 blir därmed en späckad musikvecka i staden.
I onsdags publicerade Niklas Wrångberg en inbjudan till evenemanget på Facebook och innan dagen var slut hade 270 personer anmält sig.
– Det droppar in anmälningar hela tiden, säger Niklas som i dagarna jobbar med att spika programmet.
– Det blir nog totalt en sju-åtta band som spelar.
Har du några drömband som du gärna skulle vilja se återförenade?
– Popbandet Fläskfarmen eller punkbandet Dom där. Båda höll i gång i mitten av 80-talet och blev faktiskt omtalade på riksplanet. Gamlebybandet Hemligt uppdrag hade också varit fantastiskt roligt att få återuppleva. Men det kommer nog inte att ske ...
– Många band har redan anmält intresse att få spela, vilket är jätteroligt.
– Jag hoppas att "Håll käft. Igen!" blir en riktig folkfest.
Uppenbarligen är detta, att tillfälligt återuppleva gamla lokala band, en fullträff.
Varför? Vad tror du?
– Min generation växte upp med att lyssna på musik och regelbundet gå på konserter. Många var med i ett lokalt band och man gick och lyssnade på varandra på fritidsgårdar och på andra platser. Man passade på att lyssna på det som fanns på hemmaplan. Det räckte liksom. Man var nöjd med det.
– Vi åkte inte iväg på stora arenakonserter som man gör i dag.
– Det är mycket nostalgi i detta. Dessutom tror jag att många som lyssnade på musiken och spelade i banden ser detta som en rolig återträff. Man får chans att träffas och ta upp kontakten igen.