Sedan några månader tillbaka kan hon även titulera sig projektledare och samordnare för Föreningar i Tjust – en paraplyorganisation för föreningslivet i Tjustbygden.
Här kommer den gamla scoutgården Marsbäcken, i Västerviks norra utkanter, in i bilden.
Hösten 2014 tog det lokala föreningslivet i Västervik över skötseln och ansvaret för gården som tidigare drivits av scoutrörelsen i Östergötland, via en stiftelse.
Fortfarande är det en stiftelse som förvaltar och tar hand om gården och byggnaden.
Carinas roll är, bland annat, att se till att det händer saker på Marsbäcken.
– Här finns ju en fantastisk plats tillgänglig för allmänheten och alla föreningar i kommunen och Tjustbygden. Just nu arbetar jag aktivt med att sprida information om möjligheterna med Marsbäcken samt att, tillsammans med föreningsrepresentanter, arrangera evenemang och jippon.
För många av VT:s läsare förknippas nog Carina Näsström i mångt och mycket med Varietétältet i Fårhult – en satsning hon bedriver tillsammans med sin man Janne Näsström som är illusionist.
Det var för sex-sju år sedan, ungefär, som Carinas man Janne bestämde sig för att göra slag i en barndomsdröm som i grund och botten gick ut på att professionellt satsa på illusionskonst och trolleri.
Ett par år senare hade de investerat i ett fullt utrustat varietétält. Flera föreställningar har satts upp i tältet sedan dess, hemma i Fårhult, i gamla Linköping och på Kulbacken vid Västerviks Museum. Ibland har publiktrycket och intresset varit stort, ibland inte. Att få ekonomi i satsningen har varit svårt.
– Vi hade nog lite för stor tilltro till Västervik som turiststad, konstaterar de när vi en snörik torsdagsförmiddag i februari sitter och pratar vid deras köksbord över en kopp kaffe.
Men skam den som ger sig. Det var bara att börja tänka nytt och större.
Det gällde helt enkelt att hitta fler användningsområden för det påkostade tältet.
En idé började gro – en idé som gillades av representanterna i Föreningar i Tjust. Från och med i vår ska så tältet ställas till föreningarnas förfogande vid Marsbäcken.
Under vecka 28, 29 och 30 ger Carina och Janne en egen föreställning i tältet (något vi får lov att återkomma till längre fram), men övriga veckor kan det alltså kostnadsfritt bokas av andra aktörer.
Tältet har plats för 150 personer och är utrustat med specialteknik.
Från mars till och med september ska det stå uppslaget på fältet vid Marsbäcken, om allt går enligt planerna, förklarar Carina.
Startskottet för vårens och sommarens aktiviteter på Marsbäcken går den 15 maj då Hundens dag arrangeras av brukshundsklubbarna och andra hundföreningar i kommunen, med stöd av Carina Näsström och Föreningar i Tjust.
Så, vad har då Carina för roll i paret Näsströms trolleriföreställningar?
Jo, det är hon som blir sågad i tu, halshuggen och utsetts för alla tänkbara och otänkbara rysligheter. Det är också hon som skapar kostymerna. Carina är utbildad i väv och sömnad på Gamleby folkhögskola och har även arbetat som slöjdlärare.
Att jobba med rekvisita och scenkläder passade henne med andra ord som hand i handske. Men snart fick hon även hoppa in som assistent och så småningom som akrobat i makens illusionsnummer.
Numren är ofta fysiskt krävande, och det visade sig att Carina har rätt kropp för att utföra övningarna där precision är skillnaden mellan ett lyckat nummer och ett där hon faktiskt kommer till skada.
– Jag är överrörlig. Det är därför jag kan göra sådant med kroppen som de flesta inte kan och som man egentligen inte bör kunna, säger hon.
Carina minns den första större föreställningen hon medverkade i.
– Det var på Västerviks teater och konferens med särskilt inbjudna gäster. Jag kände mig inte alls nervös, det vill säga inte förrän jag skulle krypa ner i en låda som sedan skulle rullas in på scenen. När jag krupit ner i lådan blev det både bildligt och bokstavligt helt svart, rampfebern slog till med besked. Men så fort jag blev framtrollad ur lådan på scenen så försvann, tack och lov, all nervositet och jag kom ihåg hela föreställningen.
– Det är Janne som pratar mest med publiken. Men jag ska ju assistera honom och se till att allt finns på plats när och där han behöver sakerna. Jag måste därför vara fokuserad och koncentrerad hela tiden. Det är märkligt nog alltid något som inte går exakt enligt planen. Det spelar ingen roll hur noga man än har föreberett alltsammans. Det bara är så, och då gäller det att vara redo och kunna improvisera och inte minst att kunna kommunicera med varandra utan att publiken ska ta notis.
– I flera nummer agerar jag själv också aktivt.
Här kan inte Janne Näsström låta bli att inflika:
– Carina gör mycket mer än att flytta saker. Hon är, enligt mig, en av Sveriges bästa trolleriassistenter och en fullvärdig aktör på scenen. Hon agerar, men pratar inte lika mycket som jag, beroende på att hon inte har mikrofon. Den kommer i kläm och det kan även bli lite märkligt om det hörs andetag från en förmodat tom låda...
– I trollerikretsar kallas tjejer som bara plockar fram och bort för häppar. De är dekorativa och säger häpp när trollkarlen gör något märkvärdigt. Carina är ingen häpp.
Carina är lång men samtidigt extremt vig och träningsvillig, och har inte ett spår av cellskräck. Hon kan packa in sig på utrymmen där andra som är två decimeter kortare inte får plats, vilket gör att effekten blir extra stor.