800-talets Bagdad glittrar i solskenet nÀr den nybakade lönnmördaren Basim blickar ut frÄn kamelryggen uppe pÄ en sanddyn. Abbasidkalifatet Àr inne i sin storhetstid, en smÀltdegel mellan öst och vÀst och ett center för kunskap och vetenskap.
ââNĂ€r vi började lĂ€sa pĂ„ om 800-talets Mellanöstern sĂ„ dök Bagdad upp gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Var det en kĂ€nd person sĂ„ hade den varit dĂ€r. Var det en kĂ€nd hĂ€ndelse sĂ„ hade den intrĂ€ffat dĂ€r. Det var ett uppenbart val, sĂ€ger Jean-Luc Sala, som lett den visuella avdelningen pĂ„ Ubisoft Bordeaux.
Efter flera framgÄngsrika spel i stora öppna vÀrldar var det kanske nÄgot ovÀntat att "Assassin's creed"-serien valde att ÄtervÀnda till en enskild stad igen, för en mer, fokuserad berÀttelse. En förklaring Àr att spelet ursprungligen var tÀnkt som en expansion till senaste vikingatiteln "Valhalla", men vÀxte till en fristÄende del.
"Förlorat paradis"
Huvudpersonen Basim, som för övrigt hade en framtrÀdande roll i just "Valhalla", bekÀmpar ondskan och söker olika lojaliteter i Bagdad genom att smyga, lönnmörda och ge sig in i sabeldueller.
Jean-Luc Sala vÀxte upp i grannlandet Iran, och Àr en av fÄ utvecklarna som satt sin fot i det riktiga Bagdad. Abbasidkalifatet och dess huvudstad krossades av mongolerna pÄ 1200-talet, sÄ det finns inte mycket kvar av den tiden.
ââFör mig Ă€r det som ett förlorat paradis. Jag var elva Ă„r nĂ€r jag flydde, och jag förstĂ„r att dagens Iran inte alls Ă€r som dĂ„, pĂ„ samma sĂ€tt som Bagdad under nionde Ă„rhundradet absolut inte Ă€r som dagens Bagdad.
För att Äterskapa nÄgot som gÄtt förlorat i tiden anvÀnde sig teamet bland annat av brittiske orientalisten Guy Le Strange verk om Bagdad frÄn 1900, omgivande stÀder som Àr bÀttre bevarade och sÄ klart en rad experter.
"Samma legolÄda"
Bagdad Àr en grönare stad en vad mÄnga förestÀller sig, men det rÄdande byggmaterialet var gult lertegel. Utmanande, konstaterar Sala och sÀger att utvecklarna jobbade med fÀrger, tak, blommor, formerna pÄ byggnaden och Àven saker som avstÄnden mellan byggnaderna, för att fÄ de olika stadsdelarna att kÀnnas varierade.
ââVi hade samma legolĂ„da, men försökte att bygga pĂ„ sĂ„ olika sĂ€tt som möjligt, sĂ€ger han.
Ăven om storspel Ă€r ett samarbete, sĂ„ finns det nĂ„gra saker som Jean-Luc Sala sĂ„g till att de kom med.
ââJag hade min önskelista. Jag ville av personliga och kĂ€nslomĂ€ssiga skĂ€l ha trĂ€sken i söder, som jag tror Ă€r lite överraskande, liksom den pyramidliknande templet Dur-Kurigalzu. Och jag bad om att fĂ„ ha grodor vid flodkanten â för sĂ„dana lekte jag med dĂ€r som barn, sĂ€ger han.