Virtuellt fotointresse gav Petri drömjobb

När Petri Levälahti, 41, sätter sig med ett nytt spel tänker han inte först och främst på handlingen, vad spelet går ut på eller låter sig sjunka ned i dess värld. I stället har han tankar på bilder i huvudet. Håller figurer, rekvisita och bakgrund tillräckligt hög kvalitet? Är skuggorna tillräckligt högupplösta? Ser ansiktsanimationerna intressanta ut, hur lägger sig ljuset?

– Jag börjar tänka direkt – vad kan det här spelet erbjuda när det handlar om virtuell fotografi, säger han.

"Battlefield" blev startskott

Själv är Levälahti speciellt intresserad av porträtt. Det kan låta märkligt, men i takt med att spelfigurer blir allt med detaljerade går det skapa intressanta porträtt även av digitala figurer. Han skulle i och för sig gärna plåta riktiga människor också.

– Men eftersom jag inte riktigt har några människor i mitt liv, så får jag vända mig till spelen, säger han med ett litet skratt.

Han fick upp intresset för spelfotografi när han omkring 2014 hemma i Finland såg virtuella bilder av jim2point0 ur förstapersonsskjutaren "Battlefield".

– Jag tänkte: "Kan man göra det där i ett spel? Kan man fånga konstnärligt spelens verk?"

Han började själv experimentera, lägga ut sina bilder och fick en följarskara. Det ledde så småningom till frilansuppdrag för Electronic Arts, moderbolag till svenska Dice.

– Och sedan så visade Dice intresse och en dag ringde de och frågade om jag ville ha jobb, och sedan så flög de mig till Sverige.

"Behöver inte gilla"

Nu jobbar han med att bland annat skapa marknadsföringsbilder i "Battlefield"-serien, som han bygger upp i spelmotorn och sedan förevigar. Det digitala skapandet till trots är det sällan han gör några större justeringar i bildredigeringsprogram som Photoshop.

– Jag vill lära mig mer och mer. Det här är min enda talang här i livet, som tur var ledde det till ett jobb för mig, säger han.

Vid sidan av arbetet har han behållit intresset för virtuellt fotograferande, och säger själv att han sällan ens spelar ett spel som det inte är intressant att ta bilder ur.

– Om ett spel ser bra ut, kommer jag antagligen att ta bilder på det, men jag behöver inte nödvändigtvis gilla det

Själv tar han mest bilder via pc, och speciella tillägg (moddar) för virtuellt fotograferande. Men med åren har spelbolagen börjat att själva bygga in fotolägen, även i konsolspel.

– De är superavancerade, med bland annat fri ljussättning. Resultatet är att vi har mer kontroll över saker och ting (i bilden), säger han och fortsätter:

– Det som är bra är att det läggs ned tid och energi på dem. En del har till och med egna trailers för fotolägen, de har blivit ett försäljningsargument

I takt med fotolägenas intåg har spridningen av dess bilder på nätet ökat exponentiellt. Levälahti ska exempelvis snart vara en av domarna i en stor fototävling.

Petri Levälahti minns med visst svårmod tiden då han själv följde allt som hände inom fältet, som då bestod av vad som kändes som 50 personer världen över. Nu drunknar de få skickliga virtuella fotograferna i mängder av skräp, enligt honom.

– Jag är rätt hård, men jag är rätt hård mot mig själv också, säger han.