– Det känns roligt och spännande. Att vi har ett stort förändringsarbete framför oss triggar mig, säger Katrin Ryrfeldt.
Som barn hängde Katrin ofta och gärna på biblioteket. Det föll sig naturligt att vara där eftersom hennes mamma jobbade på biblioteket, ibland som bibliotekarie och ibland som bibliotekschef.
Biblioteken kunde ligga i Skåne, Norrbotten eller Halland. Familjen flyttade flera gånger under Katrins uppväxt vilket innebar att hon fick möjlighet att bekanta sig med många olika slags bibliotek.
I 30-årsåldern bestämde sig Katrin för att följa i sin mammas fotspår och utbilda sig till bibliotekarie också hon.
– Det var ju ganska sent i livet. Men jag valde att satsa på barn och familjeliv i 20-årsåldern.
– Min sambo och jag bosatte oss på en gård på landet utanför Varberg. Och jag arbetade med allt möjligt när barnen var små, på Systembolaget och inom hemtjänsten bland annat.
Men så när småbarnsåren var över gick flytten till Göteborg och Katrin påbörjade sina studier vid Bibliotekshögskolan i Borås.
De första åren efter studietiden arbetade hon för några olika juridiska företag. Bland annat för en advokatbyrå i Göteborg.
– Det här är ju kunskapsintensiva företag, och mitt uppdrag på just den här byrån var att katalogisera och bygga upp deras bestånd av böcker och andra kunskapskällor.
När det projektet var i hamn väntade något år i Kammarrättens förvaltningsbibliotek. Och under en kortare period runt millenieskiftet drev Katrin också ett eget företag.
– Jag levererade bibliotekstjänster till kunskapsintensiva företag med internet som plattform. Grundtanken var att den information de behövde skulle vara lättåtkomlig. Men det här med att förvara databaser och kataloger på webben var relativt nytt vid den här tiden och det var svårt att få företagen att vilja satsa på, och betala för, tjänsten, säger Katrin.
Företaget avvecklades och Katrin började i stället att arbeta för en av sina tidigare kunder, revisions- och rådgivningsföretaget KPMG.
Mitt uppdrag handlade om att bygga upp bibliotek på deras skattekontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Länge undvek hon de mer traditionella biblioteken.
– När jag utbildade mig till bibliotekarie tänkte jag att jag inte skulle ta exakt samma väg som mamma, det vill säga att arbeta med folkbiblioteket, säger Katrin och skrattar.
Men så en dag blev längtan efter barndomens andra vardagsrum oemotståndlig.
Katrin började arbeta som IT-bibliotekarie på Kungälvs stadsbibliotek och fick så småningom tjänsten som kommunens bibliotekschef.
Under perioden i Kungälv byggdes ett helt nytt kulturhus i staden dit biblioteket, tillsammans med andra kulturella verksamheter, fick flytta.
– Det var fantastiskt roligt och lärorikt att få vara delaktig i hela den processen.
Men närmast kommer hon alltså från Göteborg och stadsdelen Lundby. Biblioteket flyttade under Katrins tid till nya lokaler och det tillhörande stadsdelsbiblioteket Kyrkbyn totalrenoverades.
– Besöksantalet för Lunby bibliotek ökade med 3000 fler besökare per månad efter flytten, säger Katrin Ryrfeldt.
Handlade det bara om att biblioteket var nytt och fräscht? Eller vad låg bakom det ökade intresset för biblioteket?– Det var flera faktorer som låg bakom. En av dem är att biblioteket nu, till skillnad mot tidigare, ligger på rätt plats, vid en knutpunkt. Det har blivit tillgängligt för invånarna på ett helt annat sätt än tidigare.
– Jag tror att hela tilltalet, med den nya miljön och en utökad programverksamhet som svarade mot besökarnas önskemål hade med saken att göra.
Vad ska ett modernt bibliotek erbjuda invånarna enligt dig?– Biblioteket är ju helt unikt på så vis att det har alla människor som målgrupp. Däri ligger den stora utmaningen.
– Vi måste följa utvecklingen i samhället och fråga oss vad människor är intresserade av, och vad de har för behov, i dag. Biblioteket är inte längre enbart en plats för böcker och kunskapshämtning. Det är en mötesplats, samhällets vardagsrum.