Den 31 januari visas Riksteaterns fria tolkning av Shakespeares pjäs på Västerviks teater och konferens.
Arrangör är Västerviks Riksteaterförening.
Komikern och skådespelaren Özz Nûjen axlar rollen som den maktgalne och manipulative blivande kungen.
Men att Rikard III skulle vara rakt igenom ond – det håller han inte med om. Inte ens som han framställs i Shakespeares interpretation.
– Han formas ju av sin omgivning, vilket betyder att all skuld för de beslut han fattar och de handlingar han begår inte kan läggas på honom.
– Ondskan växer om vi tillåter den att växa. Den existerar om vi tillåter den att existera. Det är just det här som pjäsen handlar om, säger Özz Nûjen över telefon från Varberg.
Föreställningen hade premiär på Södra Teatern i Stockholm i höstas, och nu är det dags för Sverigeturné. Startskottet för turnén gick just i Varberg.
– Det känns jätteroligt. Vi besöker 62 orter på 90 dagar med pjäsen.
Hur skulle du själv beskriva Rikard III? Finns det verkligen något försonande drag i hans karaktär?
– Absolut, det finns det alltid. Han besitter alla möjliga egenskaper som en människa kan ha.
– Han är listig, lismande, charmerande och rolig. Han har ju personlighetsdrag som omgivningen attraheras av, egenskaper han drar nytta av när han härskar och söndrar. Han tar till alla tänkbara knep för att nå makten.
Har berättelsen om Rikard III alls någon relevans för oss år 2017?
– Definitivt. Det här är en berättelse som säger mycket om oss människor i dag, om vår samtid. Man kan dra paralleller till Erdoğan i Turkiet, Trump i USA och Putin i Ryssland – alla tre är de män som spelar på sin list och charm för att nå dit de vill. Jag vill påstå att de är makthavare som inte tvekar om att så split mellan människor för att få sin vilja igenom, säger Özz Nûjen.
Vad var det som fick dig att vilja göra rollen?
– Det angelägna ämnet. Det här är en föreställning som både roar och oroar och det är så jag vill att det ska vara.
Det här är ju en monolog. Vad är tjusningen med den formen?
– Att vara ensam på scenen är inget nytt för mig. Det är ju så man jobbar som ståupp-komiker också.
– Tjusningen med just den här uppsättningen är att jag faktiskt får göra 13 olika roller. Det handlar inte bara om att göra de olika rollerna rättvisa. En stor utmaning har varit att lära sig växla mellan dem så att publiken köper det. Växlingen ska ske så sömlöst som möjligt. Publiken måste hänga med i vad som händer samtidigt som man inte får skriva på näsan. Björn Granath, som regisserat föreställningen, har hjälpt mig mycket med det här. Han är min lärare och mentor.