Sverige behöver färre zombieföretag

Vi närmar oss halloween och tiden för traditioner som bus eller godis och iscensatta skräckhistorier. Men en riktig skräckhistoria är framväxten av levande döda företag i det svenska näringslivet. Sådana så kallade zombieföretag drar ner produktiviteten i ekonomin och överlever enbart genom konstgjord andning.

Sverige behöver fler livskraftiga företag och färre så kallade zombieföretag, som överlever enbart genom konstgjord andning, menar ledarskribenten.

Sverige behöver fler livskraftiga företag och färre så kallade zombieföretag, som överlever enbart genom konstgjord andning, menar ledarskribenten.

Foto: Darko Vojinovic

Ledare2022-10-08 05:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Definitionen av zombieföretag är företag som är mer än tio år gamla och som minst tre år i rad genererar så lite vinst att den inte täcker räntekostnaderna. De överlever tack vare billiga och lättillgängliga lån eller statliga stöd. Med andra ord företag som är oförmögna att finansiera sin egen verksamhet. Och de blir allt fler, skriver Svenska Dagbladet (5/10).

Det är konsultbolaget Kearney som årligen granskar förekomsten av zombieföretag på börsen i ett hundratal länder. Lite mer än var tjugonde bolag som de undersökt globalt kan klassas som zombifierat vilket är en fördubbling på drygt tio år. Trenden är extra stark i Sverige. Här var över sju procent av de undersökta börsbolagen zombifierade 2021. Det att jämföra med Danmark med 2,5 procent eller Norge med 1,8 procent. Att Sverige sticker ut kan bland annat förklaras med mer långlivade stödprogram till företag, något som förvärrades under pandemin, och väldigt låga realräntor. 

Man kan dock förvänta sig att förekomsten av dessa bolag kraftigt minskar när räntorna stiger och när mycket talar för att lågkonjunkturen snarare kommer förr än senare. Nyligen rapporterades att Sveriges BNP krympte 1,3 procent i augusti jämfört med föregående månad (DI 6/10).

Det är inte konstigt att det numera finns en växande oro att många eller stora företag går i konkurs, med följden att människor blir utan arbete. Men det är inte skäl att låta företag utan fungerande affärsmodell fortsätta få konstgjord andning. Företag kan inte hållas under armarna med motiveringen att de behövs för sysselsättningen, utan behöver tillföra något mer. 

Den europeiska centralbanken (ECB) har tidigare varnat (SR 19/5–21) för riskerna med dem. En hög andel zombieföretag bidrar till att länders ekonomi stagnerar. De minskar utrymmet för nya, livskraftiga företag att slå sig in på marknaden. I många fall skulle kapital och arbetskraft göra större nytta i andra bolag. Med andra ord gör zombieföretagen på sikt att Sverige får sämre tillväxt och lägre välstånd. 

Det räcker såklart inte att zombieföretagen ersätts. Villkoren för livskraftiga företag behöver bli bättre genom lägre skatter och kostnader för att anställa, regelförenklingar och mindre byråkrati som sätter käppar i hjulet för innovation och tillväxt. En fungerande energipolitik behöver ersätta tillfälliga statliga stöd för höga elpriser, som när de väl införts riskerar att bita sig fast över en lång tid. Se bara på den temporära höjningen av a-kassan under pandemin, som ett exempel. 

Det går inte att avveckla den osundhet som finns i svensk ekonomi över en natt. Riktningen ska dock vara kristallklar: Sverige behöver fler livskraftiga företag och färre levande döda.