Antal A-traktorer i Västervik 2009-2024.
Svenska politiker har i EU tagit strid för A-traktorn. Det kan leda till att 15-åringar snart kan få köra en personbil på två och ett halvt ton i 45 km/tim i Västervik eller Gamleby. Det är varken rimligt eller säkert.
Men låt oss ta det från början.
A-traktorn är jätteviktig för familjer som bor på landet. Den gör att hästtjejen kommer till stallet. Att killen i gymnasieålder går kvar i skolan. Och att föräldrarna får ihop livspusslet.
För de allra flesta ungdomar på landsbygden finns inte heller något alternativ till A-traktor. Det är för långt för att cykla. Föräldrarna hinner inte skjutsa. Och det går inga bussar.
Det ökande beroendet av A-traktorn är en konsekvens av hur samhället har förändrats. Skolor, arbetsplatser och affärer har försvunnit på mindre orter. I stort sett allt har koncentrerats till större städer.
Dagens landsbygdsliv är alltså långt ifrån det som Astrid Lindgren fångade i barnen i Bullerbyn – där de vuxna jobbar på gården, det finns massor av ungar i grannskapet och skolan ligger inom gångavstånd. Dagens barn i Bullerbyn har föräldrar som jobbpendlar till Västervik, Oskarshamn eller Linköping, grannhus som bara bebos på sommaren och en skola belägen i en större stad.
Och ska det nya landsbygdslivet fungera behövs A-traktorn. Annars är risken att ungdomar på landet blir ensamma och avskräcks från ett fortsatt liv utanför storstäderna.
Det här har också politiker insett. Så när EU-kommissionen 2023 lade fram ett förslag till uppdaterade körkortsregler med en åldersgräns på 16 år för att få köra A-traktor opponerade sig svenska politiker. Och kampen lyckades. Den svenska åldersgränsen på 15 år blir kvar för fyrhjuliga fordon.
Ungdomar på landsbygderna behöver A-traktorn.
Dessutom ska det införas en ny körkortsbehörighet, B1. Den ska ge unga möjlighet att köra en bil i max 45 kilometer i timmen. Det vill säga snabbare än A-traktorer, som har maxhastighet på 30 kilometer i timmen.
Det svenska undantaget och det nya körkortet oroar dock trafikforskare. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver utredaren Susanne Wallhagen – på VTI i Linköping – tillsammans med forskningschef Joakim Dahlman och senior forskare Helena Selander om de problem de ser.
Forskarna understryker att A-traktorer är viktiga för ungdomar på landsbygden. Men de frågar sig varför det aldrig nämns att A-traktorerna också är mycket vanliga i städer och förorter. Det vill säga miljöer med hög trafikintensitet och många oskyddade trafikanter.
Det här är en viktig poäng.
De senaste åren har antalet A-traktorer ökat explosionsartat. Vid årsskiftet fanns över 60 000 A-traktorer registrerade. 228 av dem finns i Västerviks kommun. Samtidigt har olyckorna ökat. Och i 90 procent av fallet orsakas olyckan av A-traktorföraren själv.
De senaste åren har olyckorna med A-traktorer ökat.
När utvecklingen kring A-traktorer kritiseras är dock reflexen hos många politiker att försvara fordonen, eftersom landsbygdernas ungdomar är beroende av dem.
Framöver – när de nya reglerna kring fartsänkta bilar ska utformas – bör vi dock ha två tankar i huvudet samtidigt. Den ena är att dessa långsamtgående fordon är oerhört viktiga för levande landsbygder. Den andra tanken är att fartsänkta bilar med 15-åringar bakom ratten inte är önskvärda i stadstrafik eller på hårt trafikerade vägar med höga hastigheter.
A-traktorer behövs för att ungdomar på landsbygden ska kunna ta sig till stallet, till expressbussen som går till skolan eller till Ica-parkeringen i den lilla tätorten för att träffa kompisar. Fartsänkta bilar behövs däremot inte för att ta ungdomar från villaområdet till innerstaden, på vägar där det går bussar var tionde minut.