Alla bör rusta försvaret

Sverige är utsatt för angrepp. Påverkansoperationer och cyberattacker riktas mot myndigheter, företag, beslutsfattare och privatpersoner.

Utredaren Anders Danielsson (på skärmen) lämnar betänkandet för Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar till inrikesminister Mikael Damberg.

Utredaren Anders Danielsson (på skärmen) lämnar betänkandet för Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar till inrikesminister Mikael Damberg.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2020-05-27 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Och i Sverige – där vi inte löser problem utan skapar organisationer för att göra det – bemöts situationen med en ny myndighet. Under tisdagseftermiddagen presenterade en utredning förslaget om en myndighet för att stärka det psykologiska försvaret.

Vad är då psykologiskt försvar? Betydelsen har varierat en del under 1900-talet. Men ofta har det kokat ner till värnandet av demokratin och den fria åsiktsbildningen. Det var också den definition som utredaren, den tidigare Säpochefen Anders Danielsson, hade när han lade fram förslaget om en ny myndighet.

Sveriges behov av att stärka försvaret är stort och gäller alla delar av det. Den militära beredskapen, självförsörjningen och det psykologiska försvaret är eftersatt. På område efter område går det inte heller att kopiera den gamla ordningen från kalla kriget. Världen har förändrats.

Fenomen som polska tavelförsäljare, som på 1980-talet reste runt i Sverige och misstänktes vara spioner från Warszawapakten, är borta. I dag finns i stället ryska nättroll, kinesiskt industrispionage och påverkansoperationer riktade mot allmänheten på sociala medier. Hoten har ändrat karaktär. För första gången i modern tid ser vi också auktoritära stater som är ekonomiskt framgångsrika. Nu har kommunistiska diktaturer möjligheten att på bred front köpa in sig i strategisk infrastruktur i väst.

Enligt boken Goliath (2019), författad av den amerikanske professorn i militär strategi Sean McFate, har vi genomgått ett grundläggande skifte i hur konflikter går till. I väst finns en idé om att antingen är det krig eller så är det fred. Det är svart eller vitt. Missiler avfyras och bomber faller, eller så gör de inte det. Men i den gråzon som konflikter har utvecklats till blir det aldrig skarpt läge.

Inte heller kan västliga demokratier svara på alla de tjuvnyp som auktoritära stater genomför i den nya tidens konflikter. En demokrati kan inte ta till de grepp som diktaturer kan. Aldrig får det psykologiska försvaret övergå i censur. Öppenheten måste värnas, eftersom det är den vi vill försvara.

Att det inrättas en myndighet för psykologiskt försvar är ett steg i rätt riktning. Men för att uppnå en robust försvarsförmåga krävs även mer än vad som kan lösas med ännu en myndighet. Ett samhälle som är motståndskraftigt mot propaganda bebos av människor som kan tänka fritt. Som kan vara källkritiska och ifrågasättande. Det finns ideella föreningar och medmänniskor där det går att finna råd och stöd.

I ett högskatteland som Sverige lägger vi mycket ansvar på staten. Men slutligen måste alla ta sitt eget ansvar. Och kanske är det viktigare än någonsin när en del konflikter mellan stater har lämnat slagfälten och flyttat ut på internet. Cyberangreppet kan komma närsomhelst och i nästan vilken form som helst. Samhället som helhet behöver vara rustat för det, inte bara staten.