"Kommunen lÀgger miljontals kronor pÄ marknadsföring, destinationsutveckling och att försöka fÄ personer att flytta till VÀstervik. Det gÄr att frÄga sig om marknadsföringen Àr viktigare Àn att behÄlla skolor för ungefÀr samma pengar" skriver ledarskribenten.
I dessa tider fylls debattsidorna och det offentliga samtalet med beskrivningar av just konsekvenserna av att man skulle lÀgga ned skolor och förskolor i kommunen. à ena sidan eventuella besparingar. à andra sidan all den oro och negativa konsekvenser som mÀnniskor nu beskriver.
Ăven om det Ă€r sant, som det politiska styret pĂ„pekar, att nĂ„gra beslut inte Ă€r fattade, sĂ„ Ă€r det just nu de ska fatta beslut om vilka förslag som ska strykas och vilka som ska leva vidare. SĂ„ att debatten om de olika alternativen rasar nu Ă€r naturligt. FĂ„ debattörer vill dock stĂ€lla de olika besparingsmöjligheterna mot varandra. Men att betrakta varje förslag för sig, liksom att jĂ€mföra dem med varandra, Ă€r ocksĂ„ att se saker i sitt sammanhang. Och det just vad de folkvalda behöver göra.
Ett ytterligare sammanhang Àr kommunens ekonomi i stort. Kommunens kostnader och intÀkter behöver gÄ ihop. Det Àr inte tal om nÄgot annat. SÀrskilt inte i en tid dÄ kommunernas ekonomi Àr mer osÀker Àn pÄ lÀnge.
Men för att klara ekonomin finns det fler alternativ Ă€n att jĂ€mföra kostnader inom skolan. För att se saken ur ett bredare sammanhang behöver man Ă€ven jĂ€mföra med kommunens övriga kostnader. Och det Ă€r hĂ€r det blir intressant pĂ„ riktigt, Ă€ven om debatten sĂ€llan fokuserar pĂ„ det. NĂ€r storslagna politiska planer presenteras pĂ„ olika omrĂ„den sĂ„ Ă€r det nĂ€stan alltid med attityden att vi har rĂ„d och behöver dessa projekt. Och att de inte pĂ„verkar resten av kommunens verksamheter. Men de gör de. Varje gĂ„ng. Ăven om det betraktas som trĂ„kigt och utvecklingsfientligt nĂ€r man pĂ„pekar det och stĂ€ller kostnader mot varandra.
Att stÀlla olika kostnadsomrÄden mot varandra Àr just politikens uppgift. Visst bör man försöka driva alla verksamheter sÄ effektivt som möjligt. Men dÀrutöver krÀvs prioriteringar.
Evenemang, nybyggen och marknadsföring för att fÄ folk att flytta till kommunen kan inte vara viktigare Àn att behÄlla skolorna, menar ledarskribenten.
Kommunen lÀgger miljontals kronor pÄ marknadsföring, destinationsutveckling och att försöka fÄ personer att flytta till VÀstervik. Det gÄr att frÄga sig om marknadsföringen Àr viktigare Àn att behÄlla skolor i Ankarsrum, Blackstad och Hjorted för ungefÀr samma pengar. Och hur mycket extra marknadsföring som krÀvs för att kompensera mot varumÀrkesskadan som eventuella skolnedlÀggningar i kommunen skapar.
Nyligen kunde vi lÀsa om att Storgatan ska byggas om för 5,5 miljoner, utan att riktigt kunna lÀsa ut vilka problem som pengarna ska lösa. Det kommer sÀkert bli jÀttefint, men Àr en piffigare storgata vÀrt lika mycket som fyra Ärs drift av resursskolan för barn med sÀrskilda behov? Visst, ett byggprojekt Àr svÄrt att jÀmföra med driftkostnader. Men poÀngen Àr att varje sÄdan hÀr investering, vilka det kommer ett antal av varje Är, faktiskt kostar pengar. Och det Àr verkligen inte smÄpengar i förhÄllande till de summor som kommunen kan spara pÄ varje skola.
Evenemang, nybyggen och marknadsföring för att fÄ folk att flytta till kommunen kan inte vara viktigare Àn att behÄlla skolorna, menar ledarskribenten.
LÄt oss titta pÄ nÄgra större projekt och faktiskt jÀmförbara driftskostnader.
- Utbyggnaden av simhallen (orĂ€knat den befintliga simhallen och dess renovering) kostar kommunen cirka 9 miljoner kronor i hyreshöjning. Per Ă„r. Det motsvarar kostnaden för att behĂ„lla samtliga tio nedlĂ€ggningshotade skolenheter pĂ„ landsbygden. Ăr det verkligen viktigare med fler tĂ€vlingssimbanor Ă€n skolor pĂ„ landsbygden?
- Multiarenan (som Ă€r den populĂ€ra omskrivningen för en ny ishall) berĂ€knas kosta 14 miljoner om Ă„ret. IstĂ€llet för den kostnaden kan kommunen behĂ„lla alla skolor och förskolor pĂ„ landsbygden samt NĂ€ktergalen och Ljungbergaskolan. Ăr ett elitlag pĂ„ dekis och vuxna mĂ€nniskors fritidsintressen viktigare Ă€n att behĂ„lla vĂ„r skolor?
- Bökensved-projektets fritidssatsningar berÀknas för övrigt att totalt kosta 35 miljoner per Är. Och södra infarten skulle Àven med statlig medfinansiering högst sannolikt kosta kommunen tiotals miljoner per Är i rÀnta och avskrivningar. Under mÄnga Är.
Varje medborgare och politiker har sÄklart sina prioriteringar. Det finns andra kostnader man hellre kan ta bort Àn de som nÀmnts hÀr. PoÀngen Àr att man inte kommer undan prioriteringen. Och i prioriteringen finns det skÀl att frÄga sig vad kommunen Àr till för. Om man mÄste vÀlja. VÀgrar man vÀlja riskerar alltid kÀrnverksamheten att stÄ som förlorare i dragkampen.
Var och en har rÀtt att prioritera som man vill. Men den politiker som sÀger sig prioritera friheten, landsbygden och kÀrnverksamheten bör dra ett tjockt rött streck över exemplen ovan innan man börjar dra ned pÄ skolorna.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.
Politik spelar faktiskt roll. Och vilka projekt man som medborgare ivrigt hejar fram mellan valen.