Arvet från kommunismen förenar Kina och Ryssland

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst har Ryssland bett Kina om stöd i kriget mot Ukraina.

Ledare2022-03-15 05:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Några bedömare menar att kriget skulle byta skepnad om Kina öppet stödde Ryssland. Men frågan är egentligen vad som skulle vara förändrat. Vi vet redan att Kina och Ryssland samarbetar mot västvärlden. De två diktaturerna stödjer varandra i FN och de har vänskapliga relationer till ungefär samma stater i Mellanöstern och Afrika. I det nu pågående kriget har Kina fördömt sanktionerna som väst har infört mot Ryssland. Om Kina i stället hade förenat sig med den demokratiska världen och krävt eldupphör av Putin hade spelet för hans del varit slut. Kriget mot Ukraina kan fortgå delvis på grund av att Kina tillåter det.

Men vad är det som förenar de två stormakterna? Så sent som på 1970-talet var de bittra konkurrenter som tidvis bedrev konventionellt gränskrig mellan sig i Asiens inre. Realpolitiskt skulle man fortsättningsvis kunnat förvänta sig att Ryssland och Kina fortfarande främst var konkurrenter om inflytande i Asien och Afrika. Så varför hamnar de ideligen på samma sida?

Svaret är att Kina och Ryssland delar gemensamt ideologiskt arv från 1900-talet och det arvet kallas marxism-leninism. Bakom de på pappret skilda statssystemen finns övertygelsen om att det stora folket behöver styras i rätt riktning av en upplyst elit som har den politiska makten centrerad. Det är därför som länderna lägger sådan vikt vid att kontrollera informationen som når folket och att hålla utländsk påverkan borta. Det som gör att de två länderna kan spegla sig i varandra handlar alltså inte om realism utan om idealism, om än en ondskefull sådan.

Demokratier ses enligt dikaturernas ideologi automatiskt som fiender ute efter att undergräva och störta det egna systemet. Många har noterat att Rysslands karta över icke vänliga nationer i stort sett sammanfaller med vilka länder som har liberal demokrati.

Kina och Ryssland har en gemensam rädsla för demokratier i den egna kultursfären. Båda vill beskriva sina system som uttryck för kulturell särart snarare än för en ideologi som kan väljas bort. Därför stör det Kina att det finns ett land som heter Taiwan och där människor med samma kultur och samma språk lever i en fungerande liberal demokrati. Och på samma sätt började det alltmer liberala och demokratiska Ukraina att bli en farlig jämförelsepunkt för Putins regim.

Ytterst handlar Rysslands och Kinas politik om att bevara makten hos en liten elit som styr landet. Vad man verkligen fruktar är den folkliga resningen – kontrarevolutionen.

Det är nog också den ideologiska klangbotten som förklarar varför vänstern i Sverige har haft så svårt att veta hur man ska förhålla sig till Putins framfart. Svenska Vänsterpartiet var ju på vippen att hamna i samma sits som Viktor Orbán i synen på stöd till Ukraina. Den inbitna vänstern inser vad vi andra också måste erkänna – att under den nu pågående konflikten finns kalla krigets gamla ideologiska strid.