NÄgra bedömare menar att kriget skulle byta skepnad om Kina öppet stödde Ryssland. Men frÄgan Àr egentligen vad som skulle vara förÀndrat. Vi vet redan att Kina och Ryssland samarbetar mot vÀstvÀrlden. De tvÄ diktaturerna stödjer varandra i FN och de har vÀnskapliga relationer till ungefÀr samma stater i Mellanöstern och Afrika. I det nu pÄgÄende kriget har Kina fördömt sanktionerna som vÀst har infört mot Ryssland. Om Kina i stÀllet hade förenat sig med den demokratiska vÀrlden och krÀvt eldupphör av Putin hade spelet för hans del varit slut. Kriget mot Ukraina kan fortgÄ delvis pÄ grund av att Kina tillÄter det.
Men vad Àr det som förenar de tvÄ stormakterna? SÄ sent som pÄ 1970-talet var de bittra konkurrenter som tidvis bedrev konventionellt grÀnskrig mellan sig i Asiens inre. Realpolitiskt skulle man fortsÀttningsvis kunnat förvÀnta sig att Ryssland och Kina fortfarande frÀmst var konkurrenter om inflytande i Asien och Afrika. SÄ varför hamnar de ideligen pÄ samma sida?
Svaret Àr att Kina och Ryssland delar gemensamt ideologiskt arv frÄn 1900-talet och det arvet kallas marxism-leninism. Bakom de pÄ pappret skilda statssystemen finns övertygelsen om att det stora folket behöver styras i rÀtt riktning av en upplyst elit som har den politiska makten centrerad. Det Àr dÀrför som lÀnderna lÀgger sÄdan vikt vid att kontrollera informationen som nÄr folket och att hÄlla utlÀndsk pÄverkan borta. Det som gör att de tvÄ lÀnderna kan spegla sig i varandra handlar alltsÄ inte om realism utan om idealism, om Àn en ondskefull sÄdan.
Demokratier ses enligt dikaturernas ideologi automatiskt som fiender ute efter att undergrÀva och störta det egna systemet. MÄnga har noterat att Rysslands karta över icke vÀnliga nationer i stort sett sammanfaller med vilka lÀnder som har liberal demokrati.
Kina och Ryssland har en gemensam rÀdsla för demokratier i den egna kultursfÀren. BÄda vill beskriva sina system som uttryck för kulturell sÀrart snarare Àn för en ideologi som kan vÀljas bort. DÀrför stör det Kina att det finns ett land som heter Taiwan och dÀr mÀnniskor med samma kultur och samma sprÄk lever i en fungerande liberal demokrati. Och pÄ samma sÀtt började det alltmer liberala och demokratiska Ukraina att bli en farlig jÀmförelsepunkt för Putins regim.
Ytterst handlar Rysslands och Kinas politik om att bevara makten hos en liten elit som styr landet. Vad man verkligen fruktar Ă€r den folkliga resningen â kontrarevolutionen.
Det Ă€r nog ocksĂ„ den ideologiska klangbotten som förklarar varför vĂ€nstern i Sverige har haft sĂ„ svĂ„rt att veta hur man ska förhĂ„lla sig till Putins framfart. Svenska VĂ€nsterpartiet var ju pĂ„ vippen att hamna i samma sits som Viktor OrbĂĄn i synen pĂ„ stöd till Ukraina. Den inbitna vĂ€nstern inser vad vi andra ocksĂ„ mĂ„ste erkĂ€nna â att under den nu pĂ„gĂ„ende konflikten finns kalla krigets gamla ideologiska strid.