Bara en federation kan rädda Storbritannien

Det skotska parlamentet går till val på torsdag och i London håller man andan.

Ledare2021-05-05 04:51
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Nationalistpartiet, SNP, hoppas få egen majoritet under den karismatiska Nicola Sturgeon. När pandemin är över förväntas hon kräva förnyad folkomröstning om självständighet. Brexit innebär att skottarna bör få en ny chans att ta ställning till unionen med Storbritannien, menar många.

Frågan om skotsk självständighet lever alltså. Den är en påminnelse om att vi fortfarande befinner oss i det westfaliska systemet. Nationalstaten är den starkaste normen för hur ett samhälle och en demokrati ska utformas. 

Den skotska frågan handlar inte bara om romantisk nationalism med Rob Roy och William Wallace. Den handlar om demokratins demos. Vilka ska få vara med och besluta för att ett demokratiskt beslut ska ha legitimitet?

Som Storbritannien är byggt idag är detta inte självklart. Det finns det all-brittiska parlamentet i London, men sedan finns också lokala parlament i Nordirland, Wales och Skottland. Dessa har vuxit fram med tiden och deras inflytande är inte säkrat i någon konstitution utan kan ändras med majoritetsbeslut från London.

För väljarna blir det oklart vem som gör vad och vem som är ansvarig för vilka beslut. Det har varit en fördel för SNP. De har kunnat skylla allt som är fel i Skottland på London. 

Engelsmännen har också anledning att vara missnöjda. England är den enda av de brittiska nationerna som inte har ett nationellt parlament. Teoretiskt skulle England kunde styras mot en majoritet av det engelska folkets vilja. Till exempel om Labour i England samarbetade med SNP i Skottland. Det här har faktiskt fått några att börja tala om engelsk självständighet. Ett England fritt från rostbältena i norr och väster skulle vara super-rikt och politiskt stabilt. Ett Schweiz i Nordeuropa.

Ingen är egentligen nöjd med den nuvarande situationen. En medelväg framåt skulle kunna vara en brittisk federation. Klart definierade ansvarsområden mellan nationell och federal nivå skulle ge ett mer förutsägbart och legitimt demokratiskt klimat. Men i en sådan process ligger många fler stötestenar än de lokala parlamentens mandat. Den federala lösningen skulle också kräva en författningsdomstol för att lösa tvister inom unionen. En sådan maktdelning hämtad från fransk upplysning uppfattas som regelvidrig i brittisk demokratisk och juridisk tradition. Dessutom klingar ord som federation och författning främmande för brittiska väljare. Att föreslå en brittisk förbundsstat är ingen valvinnare, milt uttryckt.

Hursomhelst lär det inte bli något nytt val om självständighet så länge som Boris Johnson är premiärminister i Storbritannien. Han har sagt att det inte är aktuellt på 40 år. Ändå är det fler och fler britter som inser att frågan inte kommer att försvinna av sig själv. Institutioner måste förändras för att bevaras. Det gäller även politiska unionen.