Behöver vi lägga en miljard på reningsverket?

I oktober meddelade VMEAB att kostnaden för reningsverket ökat från 300 till 980 miljoner. Nu ska summan godkännas.

Det planerade nya reningsverket beräknas kosta 980 miljoner kronor. De som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp behöver räkna med att taxan kommer höjas med åtminstone tio procent per år, de kommande åren.

Det planerade nya reningsverket beräknas kosta 980 miljoner kronor. De som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp behöver räkna med att taxan kommer höjas med åtminstone tio procent per år, de kommande åren.

Foto: Västervik Miljö & Energi

Ledare2023-11-11 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På det kommande kommunstyrelsemötet är det tänkt att slussa beslutet om det nya reningsverket vidare till kommunfullmäktige. Lite av en formalitet, kan tyckas. Det är ju ändå bolaget Västerviks Miljö & Energi som planerar, lånar pengar och bygger nytt. Och som finansierar sin verksamhet med avgifter från VA-kollektivet istället för skattekollektivet.

Frågan är hur mycket information våra folkvalda över huvud taget får till sig i ärendet. Och hur mycket de bryr sig. Men man hoppas att de som är satta att förvalta våra gemensamma resurser bryr sig om dessa, såsom att bestämma över låneramar och övergripande risknivåer i kommunkoncernen. Och ser till att få mer information om projektet än vad media och allmänheten har tillgång till.

undefined
Det planerade nya reningsverket beräknas kosta 980 miljoner kronor. De som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp behöver räkna med att taxan kommer höjas med åtminstone tio procent per år, de kommande åren.

Men behovet är väl uppenbart? Ja, att det behövs en upprustning är inte konstigt med tanke på reningsverkets ålder och ökande krav på rening. Men för Västerviks invånare (och gissningsvis de flesta politiker) är det lite svårt att bedöma om en miljard är mycket eller lite i sammanhanget. Det är inte en summa som vanliga dödliga kan relatera till.

En sätt att närma sig frågan är hur kostnaden har beräknats tidigare. I slutet av 2020 beräknades kostnaden till 150-200 miljoner, enligt ett inslag av SVT. Ett halvår senare beräknades den till 300 miljoner, enligt beslutsunderlagen och den investeringsram som då godkändes av kommunfullmäktige.

På två år har den uppskattade kostnaden ökat från 300 miljoner till 980 miljoner. Det är något mer än inflationen under tiden. Varför investeringsbehovet ökat med 230 procent på två år framgår inte av beslutsunderlaget. Det enda som står att finna är att ”komplexiteten ökade i takt med att projekteringen pågick”. Mer exakt nämns en utökning av markytan, fler utredningar och ökade miljökrav. Det är svårt att se att detta kostar 680 miljoner. Är det vad våra folkvalda vet att pengarna går till?

Ett annat sätt är att närma sig frågan är den information som bolaget gett till VT om projektet. Såsom att det utbyggda reningsverket ska kunna hantera 40 000 boende, och att projektet tar höjd för att kunna öka till 50 000, mot dagens 24 000. ”En investering för Västerviks framtid, och för Västerviks tillväxt”, enligt projektchefen. Frågan är om det är realistiskt att tro på en dubblerad befolkning i Västerviks stad, och om det är rimligt att reningsverket ska vara ett tillväxtprojekt om det innebär att det blir flera gånger så dyrt.


Bolagets VA-chef berättade nyligen för VT om riskerna med stora skyfall som kan försämra reningen. Och påtalade då att det nya reningsverket kommer att ha mycket större kapacitet, vilket säkrar reningsprocessen även vid kraftiga regn. Men är detta ett av syftena med det utökade reningsverket? Att rena regnvatten i reningsverk är i de allra flesta fall helt onödigt och således ett slöseri med kapaciteten i reningsverket. Dessa pengar borde man i så fall kunna spara, eller lägga på att undvika att dagvattnet hamnar i avloppet från första början. Det vore dessutom förenligt med kommunens egen dagvattenpolicy, som fastställer att dagvatten inte ska tillföras det övriga avloppsvattennätet.

undefined
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.


Men vem skulle tjäna något på att lägga mer pengar än nödvändigt på ett reningsverk? Det skulle de som får uppdragen att bygga det. Och när investeringsviljan är hög bland de som fattar besluten så finns det goda skäl att hålla ett kontrollerande öga på eventuella kopplingar mellan dessa och de som tjänar pengar.

Sådana kopplingar vore inte nödvändigtvis otillåtna eller ens olämpliga, men ändå högst anmärkningsvärda och tarvar vidare granskningar. Likaså behöver upphandlingarna granskas så att de sker på ett korrekt sätt, där pris och kvalitet avgör vem som får uppdrag och inte kontakter eller förhandsinformation.

Det gäller särskilt för förhandlad upphandling, som VMEAB avser använda sig av. Eftersom uppdragsgivaren då har stor möjlighet att påverka såväl vilka anbudsgivare som får chansen att delta i upphandlingen och genom förhandlingen styra vem som tilldelas uppdraget på ett sätt som inte nödvändigtvis är transparent för allmänhet och konkurrenterna.

Det här är varken ett bevis eller påstående om oegentligheter. Utan ett konstaterande om vilka risker som faktiskt existerar och som behöver hanteras.

När detaljerna är okända blir frågorna desto fler. Förhoppningsvis finns intresserade folkvalda som spetsar öronen både när beslutet tas och hur projektet hanteras. Djävulen ligger i detaljerna. Som allmänheten inte har tillgång till.