Ledare: Bura in bilbrännarna

Natten mellan lördag och söndag brann ett tiotal bilar i områdena Seved och Rosengård i Malmö. Två nätter senare brann elva bilar i området Sorgenfri, också det i Malmö. En 20-årig man inblandad i det förra dådet greps med brännskador på händer och i ansiktet. För de senare bränderna greps fyra män som vittnen sett fly i en gemensam bil. Lite senare greps ytterligare en man misstänkt för två bilbränder i en annan del av Malmö. På tisdagsmorgonen var dock samtliga släppta.

Att de släppts så snabbt har väckt irritation. Detta är dock i enlighet med lagstiftningen enligt Malmö åklagarkammare. ”Det finns jättemånga olika faktorer som spelar in. I flera av dessa fall kan anledningen vara att personerna är unga. Då ställs det väldigt höga krav för att man ska frihetsberöva”, säger åklagaren Caroline Carlquist. En annan avgörande faktor är hur grovt brottet är. Att sätta eld på en bil räknas i Sverige som skadegörelse och om man döms blir straffet högst ett års fängelse. Bara om en bil har ett väldigt stort ekonomiskt värde kan det anses vara grov skadegörelse (Sydsvenskan 20/9).

Staten måste ta krafttag mot bilbränderna. Bara i helgen brann 32 bilar i Malmö. Runtom i Sverige har bilar brunnit hela sommaren och antalet bilbränder är redan fler än under det tidigare rekordåret 2009. För det första borde bilbränder straffas hårdare. Det enklaste sättet vore att klassa brottet som mordbrand i stället för skadegörelse. En sådan rubricering vore inte orimlig då lagen säger att: ”Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år.” Det skulle även leda till att fler häktades.

Att över huvudtaget gripa och lagföra någon för billbränderna har dock visat sig svårt. Ingen av utredningarna kring sommarens och höstens bränder har än så länge lett till åtal. Det är knepigt med såväl teknisk bevisföring som vittnen. Ett lika stort problem är dock att polisen ofta har för lite resurser för att kunna gripa någon i de utsatta områdena.

En lokal polischef i Örebro beskrev i dagarna situationen i Nerikes Allehanda (18/9) efter ett av de återkommande upploppen där: ”Vårt primära mål är inte att göra gripanden. Det är klart att det kan bli gripanden om det går över styr men när vi gör gripanden går det åt personal som måste avföra de gripna från platsen”. Att avsätta poliser till gripanden äventyrar således säkerheten för de poliser som är kvar på platsen. Taktiken är förståelig, men leder dessvärre till att gärningsmän kommer undan med sina brott.

Ska polisbristen och bilbränderna stävjas måste Polismyndigheten få mer resurser och de vanliga poliserna måste få bättre förutsättningar och en ledning de har förtroende för. Ett bra första steg vore att höja polislönerna för att förhindra att ännu fler poliser slutar. Ska detta kunna ske måste dock regeringen tillföra mer än de ynka 100 miljoner kronor de satsar i höstbudgeten.